Pros and Cons
Varje år anordnar Konkurrensverket en internationell konferens med temat ”The Pros and Cons”. Under dagen presenterar framstående forskare och experter sin syn på en aktuell frågeställning.
The Pros and Cons arrangeras för att sprida och fördjupa kunskapen om centrala ämnen inom konkurrensområdet och för att experter, näringslivet, tillsynsmyndigheter och forskare inom konkurrensfrågor ska kunna mötas och utbyta idéer. Sedan den första konferensen 2002 har framstående ekonomer och jurister diskuterat för- och nackdelar med intressanta frågor inom konkurrensrätten.
The Pros and Cons of Merger Control 2026
Pros and Cons dagkonferens kommer att hållas i Stockholm den 5 oktober 2026. Årets ämne är "The Pros and Cons of Merger Control".
En viktig del av debatten om hur Europa bäst kan möta utmaningarna med global konkurrens, trög produktivitetstillväxt och otillräcklig innovation kretsar kring konkurrenspolitik och, mer specifikt, kontroll av företagskoncentrationer.
Förespråkare av ett mer tillåtande och mindre strikt regelverk betonar behovet av ett mer dynamiskt förhållningssätt, där sammanslagningar inom sektorer med potential att skapa produktivitetstillväxt och innovation bör uppmuntras snarare än motverkas.
Andra bedömare lyfter å andra sidan fram konkurrensens roll som drivkraft för just dessa mål, samt att storlek i sig inte har några inneboende konkurrensfrämjande egenskaper. Även om storlek kan förbättra produktiviteten och stärka konkurrenskraften, innebär färre aktörer på marknaden minskad rivalitet; detta ger färre incitament att överträffa konkurrenter genom bättre produkter och minskar pressen att producera dessa till lägre kostnader.
Konferensen ”The Pros and Cons 2026” kommer att ge plats åt olika perspektiv på denna debatt från forskare, tillsynsmyndigheter och representanter från näringslivet.
Mer information om programmet och länk till att registrera anmälan för kostnadsfritt deltagande finns nu tillgängligt.
Ta del av programmet och anmäl dig till konferensen (texten är på engelska)
Tidigare Pros and Cons
Behöver konkurrenspolitiken förändras när en ny, mer aktivistisk industripolitik nu blir verklighet? Är europeiska företag för små för att kunna konkurrera på globala marknader? Är EU förvärvskontroll en bov i dramat?
På senare tid har europeiska industriföreträdare och politiker alltmer lyft fram behovet av en mer kraftfull industripolitik, delvis som ett svar på ökade geopolitiska spänningar och skärpt konkurrens mellan handelsblock och regioner. Sådana förslag har samtidigt inneburit att grundläggande konkurrenspolitiska principer kommit att ifrågasättas eftersom mer aktivism inom industripolitiken kan riskera att snedvrida konkurrensen på olika marknader.
Debatten handlar i första hand om vad politikerna kan göra för att återuppliva och frisläppa Europas ekonomiska potential utan att riskera negativa effekter på konkurrensen som skulle kunna skada konsumenter och tillväxten på sikt.
Konferensen Pros and Cons 2025 gav plats för debatt och olika syn på dessa frågor bland framstående forskare, tillsynsmyndigheter, experter och näringslivets representanter.
Är de nuvarande konkurrensreglerna tillräckliga för att hantera framtidens utmaningar? Eller krävs nya befogenheter för konkurrensmyndigheter för att snabbare och effektivare kunna undanröja snedvridningar av konkurrensen? Under de senaste åren har många bedömare efterlyst kompletterande konkurrensregler, så kallade nya konkurrensverktyg.
Tanken är att ge tillsynsmyndigheterna nya befogenheter och göra det möjligt för dem att snabbare vidta korrigerande åtgärder, vilket nyligen föreslagits i Danmark och Norge. Tyskland antog sådana verktyg i juli 2023 och Storbritannien 2002.
Andra experter är mindre entusiastiska: Finns det verkligen en lucka i lagstiftningen? Varför skulle de nuvarande reglerna, inklusive de nya reglerna för digitala marknader, vara otillräckliga? Varför skulle ett nytt verktyg vara den enda och bästa lösningen? Vilken är den optimala utformningen av ett sådant verktyg och vad kan vi lära oss av erfarenheterna från Storbritannien? Vad blir konsekvenserna för företagen?
På konferensen diskuterades dessa frågor av framstående forskare, tillsynsmyndigheter, experter och näringslivets representanter.
Kan konkurrenspolitik utgöra ett hjälpmedel för att hantera inflation? Även om penningpolitiken utgör huvudverktyget för att hantera inflationen, argumenterar många för att konkurrenspolitik också spelar en roll, speciellt på lång sikt. Finns det en länk mellan inflation och svag konkurrens?
Under det senaste året, har vi sett politiker driva nya initiativ för att minska inflationen. Riskerar sådana initiativ att påverka konkurrensen? Kan pågående och tidigare erfarenheter ge oss ett svar?
Inflation kan också påverka hur företag konkurrerar med varandra och därmed kan påverka både konkurrenspolitiken och dess regelefterlevnad. Vad ska tillsynen hålla ögonen öppna för?
Temat för 2023 års forskningskonferens var the Pros and Cons of fighting Inflation with Competition Policy.
Borde konkurrensreglerna beakta miljö och hållbarhet i högre utsträckning än tidigare? Har tillämpningen av reglerna en roll att spela för att bidra till att uppnå klimatmålen? Och om så, vilken roll?
De flesta konkurrensmyndigheterna instämmer i att hållbarhetsaspekter ska ges en ökad vikt tillsynsarbetet, men när det gäller hur det ska göras i det praktiska tillsynsarbetet går meningarna delvis isär. Detta gäller särskilt miljösamarbete mellan konkurrerande företag.
Hållbarhet var temat för konferensen "Pros and Cons" 2022. Under konferensen, som var den tjugonde i ordningen, diskuterade forskare och experter fyra olika perspektiv kopplat till årets tema: utmaningen för konkurrenspolitiken, näringslivets syn på avvägningen mellan reglering och samarbete, tidiga erfarenheter från en konkurrensmyndighet som ligger långt framme på området samt metodologiska frågor om hur effekter på hållbarhet kan mätas och vägas mot varandra.
Årets tema för Konkurrensverkets heldagsseminarium var presumtioner. För första gången hölls seminariet digitalt.
Årets tema, som även var 2008 års tema, handlade om vertikala begränsningar. Ett ämne som forskare och experter belyste ifrån olika infallsvinklar.
Rabatter var temat för 2018 års upplaga av Konkurrensverkets heldagsseminarum "Pros and Cons".
Vid seminariet presenterade framstående forskare och experter sin syn på temat "The Pros and Cons of Market Definition 2017".
Delningsekonomin var temat för 2016 års upplaga av Konkurrensverkets återkommande heldagsseminarium "Pros and Cons".
På 2015 års upplaga av Konkurrensverkets internationella forskarkonferens Pros and Cons diskuterades kriminalisering och eftergiftsprogram.
Såväl forskare som praktiserande advokater och företrädare för konkurrensmyndigheter i Europa belyste ifrån olika infallsvinklar temat "The Pros and Cons of Antitrust in Two-Sided Markets".
Vid seminariet presenterade framstående forskare och experter sin syn på en aktuell frågeställning "The Pros & Cons of Counterfactuals".
De senaste tio årens forskning om förvärv och hur man kan utvärdera konkurrensmyndigheters bedömning av dem är teman i ”More Pros and Cons of Merger Control”.
Hur konsumenterna kan skyddas på olika marknader är temat i boken "The Pros & Cons of Consumer Protection", där frågor som rör gränslandet mellan konsumentpolitik och konkurrenspolitik belyses.
Under 2011 ordnade vi även en konferens om offentlig upphandling på temat "The Cost of Different Goals of Public Procurement".
Olika standarder kan vara ett hinder för fungerande konkurrens. Men samtidigt kan standarder vara ett effektivt verktyg för att garantera särarter och innovationer och därmed stärka konkurrensen. Standarder diskuteras i boken "The Pros and Cons of Standard Setting".
Närvaron av offentliga aktörer på konkurrensmarknaden kan ofta leda till konkurrenssnedvridningar, men hur ska de analysras? Den frågan diskuteras i boken “The Pros and Cons of Competition in/by the Public Sector”.
Är det bra eller dåligt för konsumenterna när en tillverkare sätter priserna ända ut i sista handelsledet? Den frågan är inte ens forskarna överens om. Konkurrensverket bidrog till debatten i denna kontroversiella fråga genom att arrangera ett seminarium "The Pros and Cons of Vertical Restraints".
Är höga priser alltid ett tecken på att konkurrensen inte fungerar? Och varför angriper konkurrensmyndigheter så sällan extremt höga priser? Dessa frågor står i centrum i boken "The Pros and Cons of High Prices".
Bidragen i "The Pros and Cons of Information Sharing" tacklar denna problematik och hur konkurrensmyndigheter kan agera på bästa sätt mot bakgrund av aktuell forskning. Informationsutbyte mellan konkurrerande företag kan vara positivt för konsumenten, men vissa typer av informationsutbyte är uppenbart dåliga för konsumenten. Hit hör till exempel prisöverenskommelser, marknadsdelning och dylikt.
I "The Pros and Cons of Price Discrimination" diskuterar författarna för- och nackdelarna med prisdiskriminering. Konkurrensmyndigheternas svåra uppgift är att skilja de bra fallen från de dåliga.
Temat i "The Pros and Cons of Antitrust in Deregulated Markets" är relationen mellan konkurrenslagstiftning och särreglering. När behövs sektorspecifik reglering för att styra företagens agerande och när är den generella konkurrenslagstiftningen tillräcklig?
Bidragen i "The Pros and Cons of Low Prices" visar att det är mycket viktigt att vara noggrann i analysen av underprissättningsärenden. Behovet av både teoretisk och tillämpad ekonomisk analys är stort.
I "The Pros and Cons of Merger Control" utvärderar några av författarna hur träffsäker Europeiska kommissionen varit de senaste tio åren med att förbjuda konkurrensbegränsningar och tillåta konkurrensfrämjande förvärv.