Uppsatstävling
Är du student och har skrivit en uppsats inom ett konkurrens- eller upphandlingsrelaterat ämne? Då kan du delta i vår uppsatstävling. Uppsatsen ska vara skriven på kandidat-, magister- eller masternivå och skickas in till oss senast den 15 september.
Pristagarna i uppsatstävlingen utses av en jury som består av ledamöter från Rådet för forskningsfrågor och medarbetare hos oss på Konkurrensverket. Den sammanlagda prissumman är 100 000 kronor. Vi publicerar tävlingens vinnare på vår webbplats med information om namn, uppsatstitel, handledare och vid vilken institution som pristagarna studerar. Vinnarna får också möjlighet att presentera sin uppsats för våra medarbetare.
Uppsatser som kan delta
För att delta i tävlingen ska din uppsats behandla frågor inom offentlig upphandling eller konkurrensrelaterade frågor inom konkurrensrätt eller konkurrensekonomi. Din uppsats ska också:
- Ingå i en examen
- Vara skriven vid ett svenskt lärosäte
- Vara skriven på kandidat-, magister- eller masternivå
- Omfatta minst 15 högskolepoäng
- Vara godkänd under perioden 1 september föregående år till och med den 31 augusti aktuellt år.
Förslag på uppsatsämnen
Avgränsningar, inriktning och så vidare bör bestämmas i samråd med din handledare. Vi bevakar inte vilka ämnen som redan har använts i uppsatser vid universitet och högskolor. Det kan alltså vara flera som skriver eller har skrivit om samma ämne.
- Marknaders funktionssätt
- Effekter av konkurrensbegränsningar
- Analys av förvärv, karteller eller missbruk av dominerande ställning
- Upphandlingsrelaterade frågor
- Svensk och internationell konkurrensrätt
- Konsumenters påverkan på konkurrensen
- Innovationsupphandling
- Osund strategisk anbudsgivning
- Myndigheters respektive domstolars roller i olika konkurrenspolitiska system.
- Bevisbördan i konkurrenslagen.
- Bevisbördan vid tillämpningen av 2 kap. 7 § konkurrenslagen (artikel 102 i EUF-fördraget).
- Beviskraven för uppfyllandet av avtalskriteriet (särskilt samordnat förfarande) i 2 kap. 1 § konkurrenslagen (artikel 101 i EUF-fördraget).
- Innebörden av diskrimineringsförbuden i 2 kap. 1 och 7 §§ konkurrenslagen (artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget).
- Innebörden av förbuden mot kopplingsförbehåll i 2 kap. 1 och 7 §§ konkurrenslagen (artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget).
- Är missbruk av dominerande ställning ett begrepp som kan appliceras oavsett graden av dominans?
- Marknadsdefinition – EU:s notice jämförd med svensk praxis.
- Inköpsförbindelser i vertikala avtal – när är de konkurrensbegränsande respektive inte konkurrensbegränsande?
- Oligopolistisk/kollektiv dominans vid tillämpningen av koncentrationsförordningen (Rådsförordning 139/2004), Art. 102 i EUF-fördraget samt den svenska konkurrenslagen.
- Vad krävs för att olika juridiska personer ska anses ingå i samma företag enligt konkurrensrättens företagsbegrepp och vad krävs för att begreppet kollektiv dominans ska vara uppfyllt i situationen när företagen uppträder som en och samma enhet på marknaden? (Jfr bl.a. Italian Flat Glass)
- Olika aspekter av företagsbegreppet, se transparenslagen.
- Olika aspekter av relevant marknad, exempelvis: -geografisk -produkt
- Konkurrenslagens relation till andra lagar, exempelvis - Tryckfrihet - Arbetsrätt - Miljölagstiftning - Immaterialrätt
- Relationen mellan ingripanden med konkurrenslagen och sektorsregleringar, exempelvis energi och telekom. Vilken lagstiftning löser bäst problemen?
- Konkurrensbegränsande samarbeten (2 kap. 1 §) - Gemensamma varumärken - Anbudskarteller - Tillåtna och otillåtna konkurrensklausuler - Konkurrensklausuler i olika typer av avtal - Informationsutbyte - Samordnat förfarande och s.k. parallellt beteende
- Missbruk av dominerande ställning (2 kap. 7 §) - Kopplingsförbehåll - Leveransvägran - Oumbärlig resurs
- DVD-regionerna och konkurrensreglerna - inskränkning i användandet av DVD vs konkurrensregler.
- Leveransvägran – konkurrenslagen och EU-, EUF-fördraget.
- Offentlig säljverksamhet: Konkurrenslagen och den kommunala självstyrelsen.
- Diskriminering i villkor mellan egna företaget och utomstående företag – Får en dominant erbjuda bättre villkor till sin egen organisation än till andra (LLUB/samtrafikproblematiken)?
- Konkurrensrätt ur ett rättshistoriskt perspektiv.
- Konkurrensrätt ur ett rättsfilosofiskt perspektiv.
- Det konkurrensrättsliga språket – en diskursanalys.
- Konkurrensrätt ur ett genderperspektiv.
- Konkurrensrätt och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, frågor om självangivelse m.m.
- Per se förbud och infrigement by object – en rättsjämförande analys av konkurrensrätten i USA/EU.
- Gränsdragningen mellan syftes- och resultatöverträdelser - implikationer av GlaxoSmithKline-domen.
- Parallellimport inom läkemedelsbranschen: implikationer av GlaxoSmithKline-domen.
- EU-domstolens förhandsbesked i konkurrensrättsliga mål – svenska erfarenheter.
- EU-kommissionen som ”amicus curiae” i konkurrensrättsliga mål vid nationella domstolar.
- Den lagliga grunden för sektorsundersökningar av kommissionen och nationella konkurrensmyndigheter – möjligheter och begränsningar.
- Frivilliga åtaganden vid företagskoncentrationer.
- Ogiltighet som följd vid missbruk av dominerande ställning, t.ex. Göta hovrätts dom i Luftfartsverket/SAS av den 27 april 2001.
- Private enforcement av konkurrensrätten i svensk domstolspraxis.
- Överprissättning.
- Missbruk av dominerande ställning: implikationer av Förstainstansrättens dom i Microsoft målet.
- Vad krävs för att en kollektiv dominerande ställning skall anses föreligga? (Från Airtours/First Choice till Förstainstansrättens dom i Sony BMG av den 13 juli 2006.)
- De nya lagarna om offentlig upphandling.
- Upphandlingsrättsliga aspekter på OPS/PPP.
- Upphandling och konkurrenslagen.
- Samhandelskriteriet i svensk praxis.
- Hur definieras ”landet i dess helhet” eller ”en avsevärd del av det” i koncentrationssammanhang?
- Vad är kvalitativ märkbarhet?
- Vad är skada på konkurrensen? I artikel 8 i förordning 1/2003 framgår att interimistiska ingripanden får ske om ”konkurrensen riskerar att lida allvarlig och irreparabel skada”. Å ena sidan kan det tolkas som att det i ett avtalsförhållande mellan en monopolist och en köpare inte finns någon konkurrens – och således ingen konkurrens som kan skadas. I ett interimistiskt ärende kan då inte konkurrensmyndigheten ingripa mot en monopolist som t.ex. leveransvägrar om inte köparen (konsumenten) av varan eller tjänsten i sin tur konkurrerar på en marknad och den konkurrensen skulle lida skada. Är det så? Å andra sidan sägs ofta att skada på konkurrensen inte är detsamma som konkurrensskada (skada på konkurrenterna). Vad är då skada på konkurrensen?
- SIEC-testet i praktiken, med utgångspunkt i kommissionsbeslut.
- Prövning av gemensamma företag, i första hand utifrån kommissionsbeslut eftersom det inte finns så mycket dokumenterat i våra beslut.
- Analys av begreppen gemensam kontroll, varaktig basis och självständigt fungerande samt analys av samordning mellan mödrar.
- Vite i koncentrationsärenden. Möjlighet att döma ut viten efter två eller flera år. Möjligheter att häva åtaganden med viten. Detta omfattar bestämmelser i både KL och förvaltningslagen.
- Företagsbegreppet vid företagskoncentration, under vilka omständigheter utgör t.ex. ett varumärke ett ”företag”? Utgår främst från kommissionens praxis.
- Hänskjutande enligt artiklarna 4(4) och 4(5) i koncentrationsförordningen. Hur har det utvecklats? Vad har hänt med de koncentrationer som hänskjutits till kommissionen? Vilka har villkoren varit för hänskjutande enligt 4(4), helt eller delvis?
- Förtäckta byggentreprenader och hyresundantaget.
- Undantaget för forsknings- och utvecklingstjänster i 1 kap 6 § LOU, vad är det som omfattas?
- Vad kan utgöra tekniska skäl för att få tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering, se 4 kap. 5 § LOU?
- Vad är direktupphandlingar av ”samma slag”, se t.ex. 15 kap. 3 a § LOU?
- Vad kan vara ”kvalitativa omständigheter” att ta hänsyn till då verksamhetskriteriet bedöms vid tilldelning av interna kontrakt, se EU-domstolens avgörande i mål C-340/04 Carbotermo
- Upphandling genom mellanhänder.
- Hur fungerar konkurrensen på X-marknaden? - Alla marknader kan vara av intresse.
- Konkurrensproblem på omreglerade marknader.
- Konkurrensrätt på reglerade marknader.
- Vilka inträdesbarriärer finns på olika marknader?
- En litteraturstudie om ekonomiska teorier för statsstöd. Vilka är motiven för statsstöd? (Till exempel att engångsstöd kan behövas för att rädda företag som i sig är livskraftiga, men som av en ”slump” blivit insolventa, eller för att undvika ”systemkriser” som bankkriser.) Studien kan också omfatta en översikt av förekomsten av statsstöd och reglerna för att skilja ”bra” stöd från ”dåligt”.
- Analys av sammanslagningar/förvärv ("mergers"). Studera ett enskilt förvärv som har gått till fördjupad undersökning och sedan godkänts av Konkurrensverket, med eller utan åtagande (t.ex. om att sälja ut produktionsanläggningar, verksamhetsgrenar eller varumärken). Vilka var de inblandades (Konkurrensverket, parterna, konkurrenter, kunder) argument under diskussionerna? Vad blev resultatet efter förvärvet på priser och marknadsandelar? Exempel på förvärv är Karlshamns köp av Aarhus, Bilias köp av Enequist, Carlsbergs köp av Pripps, Optirocs köp av Stråbruken, NCC:s köp av Siab, Sparbankens köp av Föreningsbanken.
- Kundrörlighet och byteskostnader. En empirisk skattning av ”byteskostnader” (switching costs) på en marknad där kunderna abonnerar på en tjänst, t.ex. el, fondförvaltning, försäkringar, kabeltv, banktjänster eller tidningar. Studien kan vara en replikering och/eller utvidgning av Oz Shys studie ”A quick and easy method of estimating switching costs” i International Journal of Industrial Organization, 2002. Se även rapport 2009:4 Kundrörlighet - Exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader
- E-handelns inverkan på konkurrensen. Kan vi se någon effekt på exempelvis priser, konsumentnytta och tillgänglighet?
- För- och nackdelar med olika mått och metoder för att mäta konkurrens empiriskt. Exempelvis marknadsandelar, HHI-index, pris-kostnadsmarginal, skattning av inträdeskostnader, variation i marknadsandelar. Se även artiklar av Jan Boone,som t ex 'A new way to measure competition', Economic Journal, Vol. 118, 2008.
- Metoder för att fördela ensamrätter eller exklusiva användningsrätter på områden som mobiltelelicenser, licenser för radio- och tv-sändningar, start- och landningsrätter (”slots”). Vilka för- och nackdelar har auktionsmekanismer? Kan samma metoder användas på olika marknader eller måste dessa skräddarsys efter marknaden? Referens: ex. Hultkrantz och Nilssons ESO-rapport om auktioner från 2001, ”Nya bud”.
- Inom vilka branscher hittar man karteller? En kartläggning av internationella erfarenheter kopplad till ekonomisk teori för i vilka branscher man kan förvänta sig karteller. Referenser: Europeiska kommissionens årliga konkurrensrapport och studier av ex. John Connor, för information om var karteller hittas. I läroböcker i industriell organisation/ekonomi kan man läsa om i vilka typer av branscher ”collusion” kan förväntas vara vanligt förekommande.
- Ekonomisk analys av offentlig upphandling. Se till exempel Nilsson, Bergman och Pyddoke, Den svåra beställarrollen (2005) eller studier baserade på offentligt upphandlingsmaterial. För empiriska analyser av anbudsdata, se studier av Sofia Lundberg, Umeå universitet, och Maria Jakobsson, Stockholms universitet. Se även uppdragsforskningsrapport 2009:7 Open Issues in Public Procurement
- Inköpssamordning och ramavtalsupphandling.
- Vad är PPP/OPS? Se t.ex. Offentlig Privat Samverkan
- Är pristransparens alltid bra?
- Vilka delar av den offentliga sektorn kan konkurrensutsättas? Vilka faktorer är det som avgör? Vilka delar har konkurrensutsatts, i Sverige och i andra länder? Se till exempel Vårda och skapa konkurrens, 2002:2
- EU:s konkurrensregler bygger på att företagsfusioner (”koncentrationer”) kan stoppas om fusionen kan förväntas skada konsumenterna på någon ”relevant marknad”, t.ex. i ett medlemsland. Det sker ingen sammanvägning av fördelar (t.ex.synergivinster) som kan uppstå i ett eller flera länder med de nackdelar (t.ex. begränsad konkurrens) som kan uppstå i andra länder. Ibland kan problemet hanteras genom försäljning av verksamhet i den senare gruppens länder, men ibland är detta inte möjligt. I så fall, borde en sammanvägning göras? Missgynnar den nuvarande modellen producenter (stora företag) i små nationer? Och ges konsumenter i små länder ett överdrivet starkt skydd mot fusioner mellan stora multinationella företag som i grunden är effektiva?
- Effekter av lojalitetssystemen (exempelvis SAS EuroBonus, ICA-kundkort) och deras samhällsekonomiska konsekvenser. Vilka marknader finns det på? Har det effekt? Referens: Smakar det så kostar det - En utredning med fokus på flygbonusprogram, 2003:1
- Vilken roll spelar restriktiv tillståndsgivning för bygglov för byggkostnads- och bostadsprisutvecklingen? En studie av Glaeser, Gyourko och Saks, i American Economic Review 2005, finner att en stor del av prisökningen på bostäder i amerikanska städer beror på svårigheter att få bygglov. En svensk studie kunde studera sambandet mellan befolkningsökning/inflyttning, bostadsbyggande och prisökningar på kommunnivå. En möjlig hypotes är att inflyttning i vissa kommuner kunnat mötas med ett motsvarande högt bostadsbyggande, medan inflyttning i andra kommuner bara pressat upp priserna. (En svårighet är att brist på bostäder kan leda både till stigande priser och liten inflyttning.)
- Konvergerar bilpriserna (som mäts regelbundet av EU) eller andra priser efter införandet av euron?
- Konkurrens om marknader, exempelvis koncessionsmarknader.
- Har tillkomsten av försäkringsmäklare stärkt konkurrensen/ökat rörligheten på försäkringsmarknaden? Ur ett teoretiskt ekonomiskt perspektiv, vilken roll kan försäkringsmäklare förväntas spela på marknaden? Agerar de i försäkringstagarnas intresse, eller försäkringsbolagens? Vilka incitament kan försäkringsbolagen använda för att styra mäklarnas beteende? Jämför litteraturen om principal-agent problem.
- Motverkande köparmakt och företagskoncentrationer.
- Kan mycket stark köparmakt innebära att en kartell bland säljarna inte får någon konkurrensbegränsande effekt (motverkande köparmakt)?
- Har gruppundantaget för motorfordon bidragit till ökad konkurrens?
- När aktörer från offentlig sektor agerar på konkurrensutsatta marknader kan det finnas en risk att konkurrensen snedvrids. Vilken är effekten av offentlig säljverksamhet på enskilda marknader? Vad kan ekonomisk teori säga om problematiken? Se till exempel The Pros and Cons of Competition in/by the Public Sector 2009, uppdragsforskningsrapporterna 2009:5 Kommunal prissättning i konkurrens - En modifierad underskotts- och självkostnadsprincip och 2010:1 Ett lagförbud för myndigheter att bedriva konkurrensutsatt näringsverksamhet. Kriterier för undantag från förbud, samt litteratur om s.k. mixed-oligopolies.
- På flera områden ges brukare möjlighet att välja utförare vilket är tänkt att stimulera kvalitetskonkurrens. Ett exempel är friskolereformen ett annat är införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV). Hur fungerar detta i praktiken? Se t ex rapporter i Konkurrensverkets rapportserier, ESO-studien ”Lika skola med olika resurser?” m.m.
- Konkurrenspolitik ur ett beteendeekonomiskt perspektiv. Vad kan vi lära av beteendeekonomiska rön om hur konkurrensen fungerar på olika marknader och vilka implikationer kan detta ha för konkurrenspolitiken? Se till exempel Robert Östlings rapport Beteendeekonomi och konsumentpolitik till Integrations och Jämställdhetsdepartementet, 2009, samt Competition Policy International Journals temanummer, nr 1, 2010.
- Ett flertal länder har eftergiftsprogram (s.k. leniency programs) där böter eller andra påföljder lindras för deltagare i karteller som tillhandahåller viktig information till konkurrensmyndigheten. Hur väl fungerar detta i olika länder, vilka skillnader finns och vad kan dessa bero på? Vad påverkar incitamenten att söka eftergift? (Se litteratur om leniency).
Skicka in ditt bidrag
Uppsatserna skickas in i elektronisk form av din institutionsföreståndare eller handledare. Varje institution får delta med maximalt fem uppsatser.
I e-brevet ska följande framgå:
- Uppsatsförfattarens namn
- Uppsatsförfattarens adress
- Uppsatsförfattarens telefonnummer
- Uppsatsförfattarens e-postadress
- Institutionens namn
Efter att vi har fått in uppsatserna kommer de att avidentifieras. Bedömarna i jurygrupperna kommer alltså inte att se vem som skrivit uppsatsen, vem som är handledare eller på vilket lärosäte uppsatsen har skrivits. Därför är det viktigt att ditt eller skolans namn inte finns i sidhuvud eller sidfot i uppsatsen.
Uppsatserna skickas till konkurrensverket@kkv.se med rubriken ”Uppsatstävling” senast den 15 september.