Kritisk granskning av EU:s motåtgärder mot utomeuropeiska subventioner
Uppsatsen med titeln “Åtgärder mot utomeuropeiska statsstöd - Om problemen med att tillämpa förordning 2022/2560 på bistånd som härrör från stater utanför EU” vinner delat tredjepris i kategorin juridik i Konkurrensverkets uppsatstävling 2024. Uppsatsen belönas med 10 000 kronor. Författare är Tommy Olsson, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Vad är ämnet för din uppsats?
– Problemet som ligger till grund för min uppsats är att vissa utomeuropeiska stater skadar konkurrensen på EU:s inre marknad genom subventioner, exempelvis genom att ett bidragsmottagande företag kan hålla sina priser artificiellt låga vid bl.a. upphandlingar. Uppsatsens ämne kan dock bättre beskrivas som en kritisk granskning av EU:s motåtgärder mot dessa subventioner, samt hur motåtgärderna förhåller sig till det WTO-rättsliga systemet och högre EU-rätt.
Varför valde du att fördjupa dig i just detta ämne?
– Innan examensarbetet hade jag läst fördjupningskurser i konkurrens- och WTO-rätt, och jag ville använda examensarbetet för att lära mig mer om statsstödssystemet. Detta uppsatsämne verkade vara både högaktuellt och en utmärkt kombination av mina förkunskaper och önskemål, så det kändes helt rätt.
Kan du berätta om hur du tänkte kring upplägget av uppsatsen?
– De tre systemen som uppsatsen handlar om använder liknande begrepp och har snarlika mål, men skillnaderna mellan dem är väsentliga. Det var en utmaning att skapa en pedagogisk struktur som läsaren lätt kunde följa. Min strategi blev att först ge en historisk förklaring till de bakomliggande syften som format systemen, sedan redogöra för viktiga koncept och definitioner i respektive område, och därefter förklara rättsläget och relevanta normkonflikter.
Vilka är de viktigaste slutsatserna/resultaten i uppsatsen?
– Min viktigaste slutsats är att förordningen (EU) 2022/2560 om utländska subventioner (FSR) innebär en negativ särbehandling av företag vars subventioner härrör från stater utanför EU jämfört med företag som beviljas statsstöd från EU-medlemsstater, och att denna särbehandling strider mot WTO-rättsliga åtaganden som enligt den EU-rättsliga normhierarkin har företräde framför FSR.
Vad tar du med dig av att ha skrivit uppsatsen?
– Jag har nog blivit mer kritisk och ifrågasättande i min läsning av rättskällor generellt, men särskilt gällande processuella regler. Begränsningar i hur och när beslut får överklagas har missbrukats för att kringgå materiell rätt: den stora skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt har blivit tydligare efter uppsatsen. Men det har varit både roligt och spännande att forska i ett så annorlunda ämne, och jag arbetar gärna med liknande frågor igen i framtiden.