Uppsats om hur aktivitetsplikten kan skapa osäkerhet och utmaningar för leverantörer

Vad är ämnet för din uppsats?
– Ämnet för uppsatsen är "påtalandeskyldigheten" (aktivitetsplikten), som innebär att en leverantör måste visa att den har begränsat sin skada för att kunna vinna framgång i överprövning enligt 20 kap. 6 § LOU. Fokus ligger på hur domen i HFD 2022 ref. 4 I och II har påverkat rättspraxis och skapat förvirring kring skaderekvisitet. Uppsatsen belyser även potentiella konflikter med rätten till domstolsprövning och unionsrättens effektivitets- och rättssäkerhetskrav.

Varför valde du att fördjupa dig i just detta ämne?
Jag valde att fördjupa mig i offentlig upphandling eftersom det är ett område som jag blev intresserad av under min tid på juristprogrammet. Det är särskilt intressant eftersom det berör mycket EU-rätt, vilket jag tycker är både utmanande och spännande. Dessutom erbjuder ämnet många komplexa frågeställningar där det sällan finns enkla eller självklara svar, vilket öppnar upp för intressanta diskussioner och reflektioner. Som student uppskattade jag verkligen den friheten det gav att analysera och resonera kring olika juridiska perspektiv.

Kan du berätta om hur du tänkte kring upplägget av uppsatsen?
– Mitt upplägg för uppsatsen började med att ge läsaren en överblick av de grundläggande kraven för rätten till effektiva rättsmedel. Därefter analyserade jag hur aktivitetsplikten, eller påtalandeskyldigheten, tolkas i underrätterna för att belysa de variationer som uppstår i rättspraxis. Avslutningsvis fokuserade jag på att argumentera för hur upphandlingsprocessen, tillsammans med aktivitetsplikten, kan skapa utmaningar för leverantörer och potentiellt strida mot leverantörers rätt till effektiva rättsmedel. Upplägget syftade till att bygga en tydlig röd tråd och skapa en grund för reflektion och diskussion.

Vilka är de viktigaste slutsatserna/resultaten i uppsatsen?
– De viktigaste slutsatserna i uppsatsen handlar om hur införandet av aktivitetsplikten, baserad på domen i HFD 2022 ref. 4 I och II, påverkar leverantörers möjligheter i överprövningar vid offentlig upphandling. I uppsatsen argumenterar jag för att tolkningen av aktivitetsplikten i underrätterna skapar osäkerhet och utmaningar för leverantörer, särskilt i kombination med sekretessregler och preklusionsfrister som ytterligare försvårar processen. Detta riskerar att strida mot EU:s effektivitetsprincip och rätten till effektiva rättsmedel, eftersom det blivit oproportionerligt svårt för leverantörer att hävda sina rättigheter.

Vad tar du med dig av att ha skrivit uppsatsen?
– Att skriva uppsatsen var en väldigt lärorik upplevelse! Det gav mig möjligheten att fördjupa mig i ett specifikt ämne och ta mig tid att analysera det från olika perspektiv. Jag tar med mig en stärkt trygghet i att arbeta med rättskällor och att kunna navigera genom juridiska frågeställningar, även när svaren inte är helt självklara. Det har utvecklat både mitt analytiska tänkande och mitt förtroende för min egen förmåga att hitta välgrundade lösningar.

Vad gör du nu? Studerar du fortfarande eller har du börjat jobba?
–Just nu arbetar jag som biträdande jurist på Hansen advokatbyrå, där jag är en del av Venture Capital-teamet. Vi fokuserar på finansiering och stöttar företag med att sätta upp incitamentsprogram för deras anställda.

Läs uppsatsen: Leverantörers aktivitetsplikt i en upphandlingsprocess