Innehåll på sidan

Uppsats om domstolens hantering av invändningar om kravbrister

Uppsatsen med titeln “Processramen i upphandlingsmål - En analys av domstolens hantering av invändningar om kravbrister” vinner förstapris i kategorin juridik i Konkurrensverkets uppsatstävling 2024. Uppsatsen belönas med 20 000 kronor. Författare är Hannes Hultman, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

 

Vad är ämnet för din uppsats?
– Ämnet för min uppsats är domstolens processram i upphandlingsmål, det vill säga vilket handlingsutrymme domstolen har vid överprövning av offentlig upphandling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur domstolarna ska hantera en specifik typ av invändning som kan förekomma i upphandlingsmål, nämligen den situation då motparten påstår att den sökande leverantören inte uppfyller ett eller flera obligatoriska krav i upphandlingsdokumentet (så kallad invändning om kravbrist).

Varför valde du att fördjupa dig i just detta ämne?
– Jag valde detta ämne eftersom jag tidigt under mina studier blev intresserad av förvaltningsprocessrätt och särskilt frågor som rör domstolens processram i förvaltningsmål. Under mitt arbete upptäckte jag att domstolarna har olika uppfattningar kring frågan om hur invändningar om kravbrister ska hanteras i upphandlingsmål. Eftersom frågan både föll inom mitt intresseområde och var tillräckligt avgränsad för en djupare analys, insåg jag att detta var ett ämne jag ville fördjupa mig i.

Kan du berätta om hur du tänkte kring upplägget av uppsatsen?
– Syftet med uppsatsen är som sagt att reda ut hur domstolarna ska hantera en viss typ av invändning från motparten i upphandlingsmål. Min utgångspunkt var att denna fråga enbart kan besvaras om man först fastställer vilken processram domstolen har i sådana mål. Därför var det naturligt att börja med att undersöka hur processramen bestäms i upphandlingsmål, det vill säga reda ut vilka riktlinjer domstolarna har att förhålla sig till när det gäller det processmaterial som parterna lägger fram. Baserat på denna analys gick jag vidare till den specifika frågan om hur domstolarna ska hantera motpartens invändningar om kravbrister.

Vilka är de viktigaste slutsatserna/resultaten i uppsatsen?
– Mina viktigaste slutsatser är följande. Domstolens hantering av invändningar om kravbrister beror både på hur invändningen framställs och när den åberopas. Om den framställs som ett förnekande ska invändningen alltid prövas. Om invändningen däremot åberopas som ett motfaktum påverkas hanteringen av tidpunkten för åberopandet. Förvaltningsrätten är alltid skyldig att pröva kravbrister oavsett när de åberopas. Om kravbristen däremot åberopas först i kammarrätten eller HFD ska invändningen normalt avvisas på grund av preklusion.

Vad tar du med dig av att ha skrivit uppsatsen?
– Jag har flera gånger i mitt arbete haft nytta av den kunskap som jag har tillgodogjort mig under tiden som jag skrev uppsatsen. Både vad det gäller de mer praktiska slutsatserna och de underliggande teoretiska grunderna i förvaltningsprocess- och upphandlingsrätten.

Vad gör du nu? Studerar du fortfarande eller har du börjat jobba?
– Jag jobbar på advokatfirman Lindahl i Malmö. Där jobbar jag främst med offentlig upphandling och offentlig sektor.

Läs uppsatsen: Processramen i upphandlingsmål - En analys av domstolens hantering av invändningar om kravbrister