Strategisk patentering kan ha en hämmande effekt på den teknologiska konkurrensen

Vad är ämnet för er uppsats?
– I vår uppsats utforskar vi hur amerikanska halvledarbolag använder sig av strategisk patentering. Strategiska patent är patent som tas i andra syften än att uppfinnaren vill ha ensamrätt till sin uppfinning. Vi riktade in oss specifikt på patent vars syfte är att skydda en annan, mer värdefull patenterad teknologi från att utsättas för konkurrens. Idén är att ett företag som äger patentet till en värdefull teknologi kan skydda denna genom att patentera flera närliggande teknologier. Dessa patent kan var för sig ha lågt ekonomiskt värde, men tillsammans försvårar de för konkurrenter att utveckla angränsande teknologier. Vi ville dels undersöka i vilken utsträckning halvledarbolag använder patentsystemet på det här sättet och vilken effekt det får på den teknologiska konkurrensen i industrin. Vi ville även veta vilka typer av företag det i huvudsak handlar om och ifall vi kunde urskilja några tecken på att dessa som följd lägger mindre resurser på att utveckla ny teknik. 

Varför valde ni att fördjupa er i just detta ämne?
– Vår handledare Håkan Jerker Holm höll under våren en kurs i industriell organisation där vi båda fastnade för ämnet konkurrens inom forskning och utveckling. Frågan om vilken marknadsstruktur som leder till samhällsoptimala investeringar i ny teknik känns särskilt relevanta idag när många av världens största bolag också är bland de mest tekniktunga. Beslutsfattare ska vara uppmärksamma när dessa bolag använder sin marknadsställning för att begränsa innovativa initiativ från konkurrenter. Missbruk av patentsystemet är ett sådant exempel. Patentdata är också lättillgänglig vilket vi uppskattade. 

Kan ni berätta om hur ni tänkte kring upplägget av uppsatsen?
– Innan vi kom igång med skrivandet spenderade vi mycket tid till att samla data och konstruera våra variabler. En stor utmaning var hur vi skulle gå tillväga för att identifiera strategiska patent och här hämtade vi mycket inspiration från tidigare forskning på ämnet. Vår identifieringsmetod blev att titta på i vilken utsträckning patenten citerar eller blir citerade av andra patent som ägs av samma företag. Utifrån detta formulerade vi därefter hypoteser om vilka mönster vi förväntade oss se i datan grundat i teori, tidigare resultat och egna resonemang. 

Vilka är de viktigaste slutsatserna/resultaten i uppsatsen?
– Vi fann att patent som skyddas av kluster av egna patent tenderar att citeras av konkurrenter i mindre utsträckning. Vår tolkning av detta är att strategisk patentering har en hämmande effekt på den teknologiska konkurrensen i halvledarindustrin. Ett annat av våra resultat var att vi inte fann något samband mellan strategisk patentering och investeringar i forskning och utveckling. Detta stärker hypotesen att strategiska patent generellt sett är enklare i sin natur och har låg teknikhöjd. Slutligen fann vi inga bevis på att större bolag skulle använda sig av strategiska patent mer intensivt än mindre bolag. Halvledarbolag verkar alltså fokusera resurser till att utveckla produktiva och strategiska patent i en hyfsat jämn proportion i takt med att de växer. 

Vad tar ni med er av att ha skrivit uppsatsen?
– Vi har givetvis lärt oss en hel del om patent, något som är betydligt mycket mer intressant än vad det kan verka vid första anblick. Vi har även fått erfarenhet att studera och försöka kvantifiera något som är svårt att mäta vilket tvingade oss till en kombination av pragmatism och kreativitet. 

Vad gör ni nu? Studerar ni fortfarande eller har ni börjat jobba?
– Vi båda har under hösten påbörjat våra master utbildningar i Nationalekonomi, Sten på Handelshögskolan i Stockholm och Gunnar på Copenhagen Business School.

Läs uppstasen: Tracking strategic patents through patent self-citations: An empirical study of the US semiconductor industry