Uppsats om hur lojalitetsrabatter bedöms i rättspraxis

Samuel Bjernerup, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Foto: Mannheimer Swartling Advokatbyrå

Vad är ämnet för din uppsats?
— Min uppsats handlar om lojalitetsrabatter i förhållande till artikel 102 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som reglerar missbruk av dominerande ställning. Mer specifikt handlar uppsatsen om ett ekonomiskt test som heter ”as efficient competitor”-testet. Den övrigripande frågan i uppsatsen är om detta test bör eller måste användas i bedömningar av huruvida en lojalitetsrabatt utgör missbruk av dominerande ställning eller inte.

Varför valde du att fördjupa dig i just detta ämne?
— Uppsatsens ämne aktualiserades av ett omtalat domstolsavgörande i EU-tribunalen tidigare under 2022 som går under namnet Intel v Kommissionen. Målet avgjordes i underinstansen en andra gång efter ha återförvisats från överinstansen. Domen fann jag intressant eftersom den synes utmana vad som tidigare varit den gängse uppfattningen gällande detta ämne. Vidare fann jag det intressant att rättsläget verkade vara något oklart och gav upphov till diskussion kring vad som är den bästa vägen framåt utifrån bland annat målsättningarna med konkurrensrätten.

Kan du berätta om hur du tänkte kring upplägget av uppsatsen?
— Min utgångspunkt var rättsfallet Intel v Kommissionen. Det första steget var därmed att göra en noggrann läsning av detta fall. Nästa steg var att få tag i så mycket material (praxis, artiklar med mera) som möjligt som diskuterade rättsfallet eller som diskuterade frågorna som aktualiserades i fallet. På så sätt kunde jag få en uppfattning om vad som redan undersökts på detta område och var det verkade råda oklarheter eller delade meningar. Det var på detta sätt som jag fick reda på as efficient competitor-testet. Det naturliga blev då att undersöka vad gällande rätt var i förhållande till detta test och därefter kritiskt analysera för- och nackdelar med den rådande ordningen utifrån vissa valda perspektiv. I mitt fall blev de perspektiven målsättningarna med artikel 102 såväl som huruvida en acceptans av testet kan påverka tillsynsmyndigheters förmåga att enkelt och skyndsamt utföra sitt uppdrag.

Vilka är de viktigaste slutsatserna/resultaten i uppsatsen?
— Den viktigaste slutsatsen i uppsatsen är att vi rör oss mot ett mer effektbaserat synsätt kring hur lagligheten av lojalitetsrabatter ska bedömas. Det innebär att till exempel as efficient competitor-testet kan komma att öka i praktisk användning. Det i sig kan få en mängd konsekvenser. Bland annat så blir tillsynen mer ”expertstyrd” genom ekonomiska överväganden snarare än juridiska. Trots starka teoretiska attraktioner med en sådan ordning mot bakgrund av målsättningarna med konkurrensrätten så kan tillsynsmyndigheternas förmåga att utföra sitt uppdrag försvåras.

Vad tar du med dig av att ha skrivit uppsatsen?
— Våga omvärdera. En uppsats tar tid att skriva och man behöver inte alls landa där man först trodde att man skulle landa. Det är viktigt att vara öppen för nya perspektiv och idéer.

Vad gör du nu? Studerar du fortfarande eller har du börjat jobba?
— Jag jobbar som Associate på Mannheimer Swartling där jag jobbar med tvistlösning.

Revolution or Evolution? Loyalty Rebates and the Role of the As Efficient Competitor Test under Article 102 TFEU.