Innehåll på sidan

Positivt att belysa konkurrensaspekter i utredning om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi

Konkurrensverket ser positivt på initiativet att ta fram ett ramverk för bedömningen av nödvändighet och lämplighet av styrmedel för en cirkulär ekonomi. Det framgår av Konkurrensverkets yttrande över Betänkandet Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi, som nu är inlämnat till regeringen.

Konkurrensverket ser positivt på att utredningen har belyst konkurrensaspekter och påpekar att det i det fortsatta arbetet med specifika regler och styrmedel är viktigt att beakta eventuell konkurrenspåverkan.

Kommitténs uppdrag har varit att utreda inom vilka områden, såsom materialflöden, produktgrupper eller tjänster, och på vilka sätt som ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Enligt direktivet ska områdena avgränsas till sådana som har en betydande miljö- och klimatpåverkan och där styrmedel på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.

Ramverket syftar till att underlätta införlivandet av framtida ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi. En fullständig analys i enlighet med ramverket bedöms som nödvändig för att avgöra om ett specifikt ekonomiskt styrmedel är lämpligt för att nå det syfte som avses.

Inga konkreta förslag på styrmedel ges, utan utredningen gör bedömningar om var styrmedel kan vara ändamålsenliga, och skapar ett analytiskt ramverk för vidare utredningar avseende eventuella åtgärder. Här diskuteras även konkurrensaspekter såsom effekterna av marknadsmakt på incitamenten till återvinning.

Planerade regler och stöd bör enligt Konkurrensverket vara så teknikneutrala som möjligt, inte gynna etablerade aktörer, och inte orsaka eller förstärka marknadsmakt genom att skapa inträdeshinder eller på annat sätt påverka företags incitament och förmåga att konkurrera med varandra.

Harmonisering av regler och styrmedel inom EU är att eftersträva snarare än nationella särregleringar. Förstahandsalternativet bör därför i många fall vara att försöka nå konsensus på EU-nivå om en för svensk del acceptabel ambitionsnivå.

Dokument och länkar

Senast uppdaterad: 2025-03-12

Nyhet12 mars 2025