Resultat av vår granskning av efterannonsering

Att efterannonsera ett tilldelat kontrakt eller ett ingånget ramavtal över direktupphandlingsgränsen inom 30 eller 48 dagar är ett krav i upphandlingslagstiftningen. Trots det är det många upphandlande myndigheter och enheter som låter bli att efterannonsera. Det leder till bristfällig statistik och minskad transparens inom det offentligas affärer.

Under hösten 2024 genomförde Konkurrensverket en granskning av efterannonsering av upphandlingar. Inom ramen för granskningen kontaktade vi 50 slumpmässigt utvalda upphandlande myndigheter och enheter som hade genomfört minst en upphandling under 2021 och 2022 och där det inte hade gjorts någon efterannonsering efter avslutad upphandling.

Granskningen ledde till att Konkurrensverket riktade kritik mot 36 upphandlande myndigheter och enheter för att de brustit i ansvaret att efterannonsera.

Ambitionen med vår granskning var att sprida kunskap om skyldigheten och nyttan med efterannonsering. Målet är att den också leder till en högre regelefterlevnad och att myndigheter och enheter ser över sina rutiner för hur efterannonsering sker i verksamheten.

Nu har vi sammanställt våra erfarenheter från granskningen i en kortare analys.

Konkurrensverkets granskning visar att det fortsatt finns brister i upphandlande myndigheters och enheters rutiner för efterannonsering. Bristerna består bland annat i att rutiner inte har funnits på plats eller inte har följts och att ansvarsfördelning inom myndigheten, alternativt mellan myndigheten och upphandlingskonsulter som anlitats, har varit bristfällig. Det finns även brister i kännedomen om regelverket för efterannonsering. Konkurrensverket anser att bristerna är oroande.

Ta del av vår analys i korthet 2025:3