Viktigt att belysa krav på efterannonsering
Konkurrensverket har genomfört en granskning av efterannonsering i enlighet med upphandlingslagstiftningen. Syftet med granskningen är bland annat att sprida kunskap om myndigheters skyldighet att efterannonsera.
Estrid Faust har varit projektledare för arbetet med att granska efterannonseringar. Granskningen inleddes i augusti då Konkurrensverket öppnade 50 ärenden fördelade på slumpmässigt utvalda aktörer, bland annat kommuner, kommunala bolag och statliga myndigheter.
Vad resulterade granskningen i?
– Granskningen ledde till att Konkurrensverket nu riktar kritik mot 36 upphandlande myndigheter och enheter för att de brustit i ansvaret att efterannonsera. De upphandlande myndigheterna utgörs av bland annat 17 offentliga bolag och sju statliga myndigheter. Vad gäller de 14 övriga upphandlande myndigheterna har ärendena avslutats utan kritik.
Genom införandet av EU:s nya standardformulär för upphandling, eForms, har det blivit obligatoriskt för upphandlande myndigheter att i sina efterannonseringar inte bara ange vilken leverantör som tilldelats avtalet i upphandlingen, utan även vilka leverantörer som lämnat anbud. Genom eForms har Konkurrensverket också fått bättre tillgång till statistik för efterannonseringar.
– De brister vi har sett i vår granskning ser ut på olika sätt. I vissa fall handlar det till exempel om bristande rutiner eller okunskap om att efterannonsering ska ske, eller att man lagt ut upphandlingar på konsulter som missat att efterannonsera.
Varför valde ni att granska just efterannonseringar?
– Ett viktigt syfte med efterannonser är att säkerställa en heltäckande och pålitlig statistik. Statistiken skapar förutsättningar för välgrundade politiska beslut på upphandlingsområdet, såväl hos upphandlande myndigheter som på policynivå nationellt och på EU-nivå. Statistiken används även i det stödjande arbetet, genom att den hjälper till att peka ut områden med ökat behov av stödinsatser.
Konkurrensverket genomförde en granskning av efterannonseringar 2017. Den granskningen visade att den vanligaste orsaken till att efterannonsen uteblir är att de interna rutinerna varit bristfälliga eller att de interna rutinerna inte följts.
Statistik från Upphandlingsmyndigheten visar också att en femtedel av alla organisationer som annonserade en upphandling under 2021 inte har efterannonserat någon av sina annonspliktiga upphandlingar.
För att följa upp den tidigare granskningen och statistiken valde Konkurrensverket att genomföra en ny granskning av efterannonseringar.
Vad vill ni uppnå med granskningen?
– Vi vill sprida kunskap om skyldigheten att efterannonsera. Målet har varit att den ska bidra till att upphandlande myndigheter säkerställer sina interna riktlinjer för efterannonseringar av upphandlingar, både att riktlinjer finns och att de efterlevs. Sedan den förra granskningen har även en lagändring skett, vilken medför att också upphandlingar under tröskelvärdet ska efterannonseras. Vi är även intresserade av att se om det finns upphandlande myndigheter som strukturellt brister i efterannonsering.
Vad händer nu?
– Vi kommer att sammanställa de erfarenheter vi har fått genom granskningen i en kortare analys som vi planerar att publicera under första halvan av 2025.
Dokument och länkar
Senast uppdaterad: 2024-12-19
Artikel19 december 2024