Ingen kommersiell repressalie när inköpsbolag avstod från att köpa in godispåsar

I Konkurrensverkets omvärldsbevakning noterade vi under våren att flera branschtidningar skrivit om en priskonflikt mellan Cloetta och Coops inköpsbolag. Enligt nyhetsartiklarna hade Coop som ett led i detta tagit bort vissa av Cloettas produkter från butikshyllorna. Att plocka bort varor, så kallade avlistningar, kan vara en form av kommersiell repressalie som är förbjudet enligt lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder, LOH. Mot bakgrund av detta inledde Konkurrensverket på eget initiativ en utredning.

Att en köpare använder sig av kommersiella repressalier eller hotar med att använda sådana är en otillbörlig handelsmetod. Några exempel på åtgärder som nämns i UTP-direktivet är avlistningar, minskade inköp samt att köpare ställer in överenskomna samarbeten kring marknadsföring eller kampanjer. För att en åtgärd eller ett hot om att vidta en åtgärd ska kunna utgöra en repressalie enligt LOH krävs det att det finns en koppling till hur leverantören åberopar eller nyttjar sina avtalsrättsliga eller juridiska rättigheter.

En viktig princip är att LOH inte är avsedd att tvinga köpare att ingå avtal med leverantörer. Köpare har alltså rätt att tacka nej till produkter, så länge inget annat anges i avtalet mellan parterna. Lagen styr däremot vilka villkor och beteenden som är tillåtna mellan parterna när det väl finns en affärsrelation. Under utredningen kom det fram att Cloetta själva hade valt att dra tillbaka vissa varor för att sedan nylansera dessa med ändrad förpackningsstorlek och nytt pris. Avlistningen som skedde var alltså på leverantörens initiativ, och Coops inköpsbolag tackade därefter nej till de nylanserade versionerna av produkterna. Anledningen till detta var att parterna inte kunde komma överens om priset. Konkurrensverket ansåg att utredningen inte visade att det var fråga om en kommersiell repressalie och avslutade ärendet.

Kommersiella repressalier kan se olika ut från fall till fall. Det som är gemensamt är att det måste finnas en åtgärd som vidtas, eller hotas med att vidtas, av köparen med syfte att bestraffa eller pressa leverantören. En situation där en köpare vidtar åtgärder som rör varor som inte ingår i förhandlingen skulle kunna vara en situation som förbudet är avsett att förhindra. En annan situation är om köparen på något sätt försämrar leverantörens affärsvillkor under en pågående avtalsperiod för att sätta press på leverantören inför förhandling om kommande avtalsperiod. Även om Konkurrensverket inte kan visa att en åtgärd vidtas som ett svar på leverantörens beteende kan det ändå vara fråga om en annan otillåten handelsmetod. Så kan vara fallet om en köpare till exempel ensidigt försämrar villkoren för kampanjsatsningar eller marknadsföring som parterna sedan tidigare kommit överens om.

Ta del av beslutet