Kommunernas planmonopol och bestämmelse i plan- och bygglagen försvårar nyetablering av livsmedelsbutiker

Till följd av de ökade livsmedelspriserna och efter att ha fått ett regeringsuppdrag 2023 genomförde Konkurrensverket under 2023 och 2024 en genomlysning av livsmedelsbranschen. En del av genomlysningen har varit att intervjua kommuner och aktörer inom dagligvarubranschen för att undersöka vilka omständigheter som försvårar för nyetablering av livsmedelsbutiker.

Resultatet från studien visade att konkurrensen är fortsatt begränsad i flera kommuner. För många på mindre orter i glesbygdsområden är den närmaste butiken och den näst närmaste butiken inom samma kedja, vilket innebär sämre valmöjligheter för konsumenterna. Och i drygt 100 kommuner saknades lågprisbutiker under 2022.

– Det innebär att en miljon svenskar inte har tillgång till ett lågprisalternativ. I samband med kriser har vi sett att konsumenterna är mer priskänsliga. Finns det inte en lågprisbutik är det reellt problem. Vi har en ganska bra konkurrens nationellt men livsmedel är en lokal marknad, ingen åker tio mil för att komma till en annan kedja, säger Leif Nordqvist som är samordnare för genomlysningen på Konkurrensverket.

Det var framför allt två resultat i studien som var förvånande säger Leif Nordqvist. Det ena var att dagligvaruaktörerna känner sig motarbetade i en del kommuner. När en aktör kontaktar en kommun för att hitta en lokal eller mark till en ny butik är det inte ovanligt att de får svaret att marknaden är mättad och att nya aktörer riskerar att konkurrera ut redan existerande butiker. Det innebär att kommunernas planmonopol, det vill säga att kommunerna bestämmer hur marken får användas i kommunen, hindrar nya aktörer. Särskilt aktörer i lågprissegmentet har känt sig motarbetade under flera år.

– Dagligvaruaktörerna säger att de inte skulle överväga att etablera sig om inte invånarna efterfrågade dem. De menar att det borde vara invånarna som bestämmer vilka livsmedelsbutiker de vill ha, inte kommunen. Det perspektivet verkar en del kommuner ha glömt bort. Och det är inte bara små kommuner som resonerar så här, det finns även ganska stora kommuner också, säger Leif Nordqvist.

Det andra resultatet som förvånade i studien var att kommunerna tycker att det är svårt att förstå hur regeln om effektiv konkurrens i plan- och bygglagen (PBL) ska tillämpas. Kommunerna menar att det är svårt att använda bestämmelsen i praktiken. Ett annat problem som dagligvaruhandlarna lyfte var hur olika Sveriges 290 kommuner tänker kring regeln i PBL. Vissa gör det bra, andra mindre bra, säger Leif Nordqvist.

– Vår slutsats är att man behöver se över bestämmelsen i PBL. Det handlar inte om att skriva om den utan att förtydliga hur den ska tillämpas.

Han påpekar också att det finns många faktorer att ta hänsyn till när kommunerna stadsplanerar och att det är svårt att få ihop allt. Det kan lätt uppstå målkonflikter.

– Kommunerna vill ha en levande stadskärna och har ofta miljömål som gör att man vill främja kollektiv-, gång- och cykeltrafik. Det gör att vissa kommuner inte är så intresserade av nya butiker i externa lägen, berättar Leif Nordqvist.

Han tillägger att alla, inklusive handlarna, tycker att de senaste årens utveckling av stigande matpriser är negativ. Marknaden har också tydliga tecken på bristande konkurrens. I studien har man gjort en internationell utblick som visar att livsmedelsbranschen är en särskilt koncentrerad marknad med få aktörer i de nordiska länderna.

– I Sverige, Norge och Danmark vill sannolikt inte någon ny utländsk aktör etablera sig, för de tycker att inträdeshindren är för höga.

Konkurrensverket kommer att fortsätta bevaka livsmedelsområdet och planerar för olika informationsinsatser på området framöver. Förhoppningen är att bland annat hålla ett seminarium för företrädare från kommuner, livsmedelsbranschen och andra intressenter under början av nästa år.

Delrapporten Dagligvaruhandelns etablering i kommunerna

Genomlysningen av konkurrensen i livsmedelsbranschen