Konkurrensverket granskar efterannonsering
Enligt upphandlingslagarna ska alla upphandlingar efterannonseras. Trots det är det många som inte efterannonserar. Av de upphandlingar som annonserades under 2022 visar statistiken att endast 71 procent hade efterannonserats till och med 1 oktober 2023. Konkurrensverket inleder nu en granskning av efterannonseringar.
Under hösten 2024 kommer Konkurrensverket att genomföra en granskning av efterannonseringar av upphandlingar. Syftet med projektet är bland annat att informera om efterannonseringar, både om nyttan och att det är obligatoriskt, men också att identifiera upphandlande myndigheter och enheter som systematiskt låter bli att efterannonsera.
Inom ramen för granskningen kontaktas 50 slumpmässigt utvalda upphandlande myndigheter och enheter som har haft minst en upphandling som annonserats under 2021 och 2022 och där efterannonsering inte skett. Målet med granskningen är att den ska bidra till att upphandlande myndigheter säkerställer sina interna riktlinjer för efterannonseringar av upphandlingar, både att riktlinjer finns och att de efterlevs.
Bakgrund till granskningen
När EU:s nya standardformulär för upphandling, eForms, blev obligatoriskt fick Konkurrensverket bredare tillgång till statistik om efterannonseringar. Genom införandet av eForms har det blivit obligatoriskt för upphandlande myndigheter att i sina efterannonseringar inte bara ange vilken leverantör som tilldelats avtalet i upphandlingen, utan även vilka leverantörer som lämnat anbud.
Konkurrensverkets granskning av efterannonseringar 2017 visade att den vanligaste orsaken till att efterannonsen uteblir är att de interna rutinerna varit bristfälliga eller att de interna rutinerna inte följts.
Statistik från Upphandlingsmyndigheten visar också att en femtedel av alla organisationer som annonserade en upphandling under 2021 inte har efterannonserat någon av sina annonspliktiga upphandlingar.
För att följa upp dessa resultat inleder nu Konkurrensverket en ny granskning av efterannonseringar.
– Konkurrensverket har uppmärksammat att det finns ett behov av att göra en ny granskning av i vilken utsträckning efterannonseringar görs. Med granskningen hoppas vi öka kännedomen om och efterlevnaden av den här delen av upphandlingslagstiftningen, säger Therése Westermark, enhetschef vid Konkurrensverkets enhet för upphandlingstillsyn.
Vikten av efterannonseringar
Ett viktigt syfte med efterannonser är att lägga grunden för en heltäckande och pålitlig statistik. Statistiken skapar förutsättningar för välgrundade politiska beslut på upphandlingsområdet, såväl hos upphandlande myndigheter som på policynivå nationellt och EU-nivå. Statistiken används även i det stödjande arbetet, genom att den hjälper till att peka ut områden med ökat behov av stödinsatser.
Efterannonsering av upphandlingar skapar dessutom insyn och transparens avseende de offentliga inköpen.
Om efterannonseringar
- Både upphandlingar över och under tröskelvärdena ska efterannonseras i en registrerad annonsdatabas. Upphandlingar som understiger direktupphandlingsgränsen behöver däremot inte efterannonseras.
- Den upphandlande myndigheten eller enheten ska publicera efterannonsen senast 30 dagar efter att avtal ingåtts. Det är alltid den upphandlande myndigheten som har ansvaret för att efterannonseringen görs och att efterannonsen kommer fram till TED.
- Beroende på om upphandlingens värde är över eller under tröskelvärdena finns det olika kriterier för vad som ska ingå i efterannonsen. Mer information om vad som ska ingå i efterannonsen finns på Upphandlingsmyndighetens webbplats.
Har du frågor om Konkurrensverkets tillsynsprojekt?
Kontakta Estrid Faust, 08-700 16 41, estrid.faust@kkv.se eller Therése Westermark, 08-700 16 77, therese.westermark@kkv.se.
Texten har uppdaterats med en mindre justering den 15 augusti 2024.
Dokument och länkar
Senast uppdaterad: 2024-08-14
Nyhet14 augusti 2024