Så gjordes studien av kommunal gymverksamhet

Enligt Konkurrensverkets tidigare erfarenheter av marknaden för gym krävs ett invånarantal om cirka 5 000 för etablering av ett gym. För att en marknad med konkurrens, det vill säga minst två gym, ska vara realistisk har kartläggningen utgått från att det krävs minst 10 000 invånare.

En webbenkät skickades ut till 64 kommuner med ett invånarantal mellan 10 000 och 30 000.

För kommuner med relativt stort kundunderlag är det rimligt att anta att förekomsten av ett kommunalt bedrivet gym inte hindrar privata gym från att etablera en verksamhet som konkurrerar med kommunens. En övre gräns bestämdes därför till 30 000 invånare.

I Sverige finns 129 kommuner med ett invånarantal som ligger inom intervallet 10 000–30 000. Genom att utesluta kommuner där de större privata gymkedjorna valt att etablera sig fick vi fram en population på 64 kommuner. Till dessa kommuner skickade vi vår enkät. Enkäten var frivillig att besvara.

I enkäten ställde vi till exempel frågor om kommunen bedriver gymverksamhet i egen regi, om antalet medlemmar i gymmet, om antal privata gym i kommunen. Som mått på konkurrenssituationen i berörda kommuner valdes antal invånare per etablerat gym (antal kommuninvånare dividerat med summan av ett förmodat gym i egen regi och antalet privata gym).

Totalt 57 kommuner har lämnat svar. Det ger en svarsfrekvens på 89 procent. Av totalt antal svarande bedriver 22 kommuner gymverksamhet i egen regi, det vill säga 39 procent.

I större kommuner som till exempel Mjölby med 26 600 invånare finns sex privata gym. Bollnäs med 26 800 tusen invånare har angivit att sju privata gym är etablerade inom kommunen. Mindre kommuner som till exempel Hylte med ett invånarantal kring 10 800 har angivit att det finns ett privat gym vid sidan av den egna gymverksamheten.

Tre kommuner av 22 har valt att inte besvara frågan om det finns privata gym i kommunen. Ytterligare en kommun har lämnat svar som är svårtolkat. Därmed kvarstår 18 kommuner med gym i egen regi som möter konkurrens av ett eller flera privata gym inom den egna kommunen. Hur konkurrenssituationen såg ut i dessa kommuner visas i följande diagram.

Av diagrammet framgår att flertalet av de 18 kommunerna ligger i spannet mellan 3 000 och 5 000 invånare per gym med en så kallad polynom trendlinje[1] på 4 000 invånare per gym.

Hade situationen varit annorlunda, det vill säga att ett antal kommuner legat väsentligt över trendlinjen skulle detta kunna vara en indikation på att det finns ett utrymme för ytterligare etableringar av gym. Detta byggt på det initiala antagandet om att det krävs omkring 5000 invånare som underlag för att locka till etablering av nytt gym.

Så ser dock inte bilden ut enligt utfallet av enkäten. Det blir alltså svårt att, med stöd av den bild som framträder, på basis av enkäten hävda att konkurrensen begränsas i de redovisade kommunerna.

I studien hade kommunerna svårt att besvara vissa frågor, till exempel frågor om intäkterna från den egna gymverksamheten. Det var därför svårt att dra några slutsatser om prissättningen av de kommunala gymmen. Den offentliga aktörens prissättning är något som privata företag ofta upplever som problematiskt.

[1] En polynom trendlinje används när data fluktuerar och tar hänsyn till att det finns toppar eller dalar.

Läs artikeln Kommuners gymverksamhet kartlagd