Tillståndsplikt för att sälja receptfria läkemedel kan riskera att försämra tillgängligheten för invånare i glesbygd
Förslaget att införa tillståndsplikt för att sälja receptfria läkemedel behöver utredas ytterligare. Det framhåller Konkurrensverket i ett yttrande och påpekar att tillståndsplikten kan innebära en försämrad tillgänglighet för konsumenter i glesbygden.
Konkurrensverket har yttrat sig över betänkandet Effektivare tillsyn över apotek, bättre skydd vid patientskador samt översyn av handel med receptfria läkemedel (SOU 2023:101).
Utredningen föreslår att försäljning av receptfria läkemedel endast ska få ske av den som har tillstånd. Både Läkemedelsverket och kommuner har sett brister i hur regelverket följs vilket kan vara en fara för folkhälsan menar utredningen.
Konkurrensverket anser att en nackdel med ett tillståndskrav är att det kan innebära att antalet försäljningsställen minskar. Det konstaterar även utredningen. Ett tillståndskrav innebär stora insatser från verksamhetsutövarens sida, särskilt småföretagare menar Konkurrensverket. Det kan i sin tur innebära en sämre tillgänglighet av receptfria läkemedel. Det gäller särskilt för konsumenter i glesbygd där mindre försäljningsställen så som bensinstationer och lanthandlare ofta har ett begränsat utbud av receptfria läkemedel i sitt sortiment.
Konkurrensverket saknar en analys över hur många försäljningsställen som riskerar att försvinna och hur det påverkar tillgången på receptfria läkemedel på mindre orter.
Konkurrensverket noterar också att en majoritet av de kommuner som har svarat på utredningens enkät har svarat antingen att det är onödigt att införa en tillståndsplikt eller att de inte har någon uppfattning. Det är därför inte möjligt att bedöma om förslaget om tillståndsplikt löser de problem som utredningen hänvisar till.
Underlaget i betänkandet är inte tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av förslaget och ytterligare analys behövs, enligt Konkurrensverket.
Dokument och länkar
Senast uppdaterad: 2024-10-25
Nyhet25 oktober 2024