Apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv

Tillgång till läkemedel är en viktig förutsättning för att alla människor ska kunna uppnå god hälsa och livskvalitet. Beslutsfattare behöver därför säkerställa att läkemedel av hög kvalitet finns att tillgå inom ett kort avstånd och till rimliga priser. Läkemedels- och apoteksmarknaden debatteras livligt på den internationella policyarenan. Brist på läkemedel har varit en verklighet i flera länder samtidigt som EU-kommissionen framhävt att läkemedel är ett område med allra högsta prioritet. Behovet av kunskap har förstärkts ytterligare i samband med covid-19 pandemin där tillgången till läkemedel har ställts på sin spets.

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades år 2009 och trots att mer än ett decennium har gått saknas till stor del fortfarande kunskap om hur konkurrensen fungerar på marknaden. Ett övergripande mål med omregleringen var att öka tillgängligheten i flera dimensioner såsom produktsortiment, öppettider, geografiskt avstånd, kvalitet och service. Vidare skulle distributionen och försäljningen av läkemedel ske på ett mer effektivt sätt och kostnader hållas nere.

Syftet med denna rapport är att analysera vilka konkurrensfaktorer som är centrala på den svenska apoteksmarknaden. Rapporten tar avstamp i vilka avseenden apoteken konkurrerar med varandra. Detta innefattar öppettider, geografiskt läge, produktutbud och priser på receptfria läkemedel, expediering och försäljning av receptbelagda läkemedel, och kompetens hos anställda. Ett viktigt bidrag är att metoder från nationalekonomisk forskning används för att beräkna nya mått på service och kvalitet. Analysen redogör för hur dessa faktorer samvarierar med graden av konkurrens och efterfrågeförhållanden utan att gå in på kausala orsakssamband. Rapporten innehåller en sammanställning av nationalekonomisk teori och ny vetenskaplig forskningslitteratur av relevans för frågeställningarna och tolkningen av de empiriska resultaten.

Resultaten visar att antalet apotek har ökat med över 50 procent sedan omregleringen år 2009. Apoteken har blivit fler men mindre. Att apotek tillhör olika kedjor och har olika geografisk placering utgör centrala komponenter för graden av konkurrens.

Öppettiderna har blivit längre och drivs framförallt av apotek som redan håller öppet länge. Vid konkurrens från apotek som ingår i andra kedjor i närområdet håller apoteken öppet längre.

Antalet receptfria läkemedel per apotek minskar över tid samtidigt som utbudet på hyllorna skiljer sig åt mellan kedjorna. Skillnaderna i hur många receptfria läkemedel som tillhandahålls minskar över tid mellan apotek inom samma kedja. Ju fler konkurrerande apotek i närheten, desto bredare sortiment av receptfria produkter. Därtill minskar sortimentsbredden med avståndet mellan apotek – ju fler konkurrenter i närheten, desto fler receptfria produkter.

Receptbelagda läkemedel står för majoriteten av apotekens försäljning. Noterbart är att andelen av försäljningen som utgörs av receptbelagda läkemedel minskar över tid och det tyder på att andra produkter blir allt viktigare för apotekens försäljning. Andelen receptbelagt skiljer sig åt mellan kedjor, däremot är andelen i apotek som igår i samma kedja likartad.

Resultaten baserade på nya mått av kvalitet och service antyder att apotek som verkar på marknader med ett högt konkurrenstryck har högre kvalitet. Dessutom minskar spridningen i kvalitet mellan apotek med konkurrenstrycket på en marknad, något som även bekräftas av att apotek med lägst kvalitet läggs ner. Befintliga apotek håller överlag en hög nivå på kvalitet och service medan nyetablerade apotek behöver tid till att förbättra sin kvalitet. Konkurrensprocessen med nyetablering och utslagning tenderar att leda till kvalitetsförbättringar över tid.

Produktdifferentiering är möjlig på marknader med hög befolkningstäthet och därigenom hög efterfrågan. Kvalitet och service har stor spridning på dessa marknader. Störst spridning i kvalitet finns på marknader med hög befolkningstäthet och samtidigt lågt konkurrenstryck. Förklaringen ligger i att apotek med låg kvalitet tillåts överleva på dessa marknader.

God kvalitet hänger samman med ett större utbud av receptfria läkemedel, längre öppettider och en högre andel receptbelagd försäljning. Märkbart är att direktexpedieringsgraden, dvs. i vilken utsträckning kunder får sina receptbelagda läkemedel vid första besöket, är högre på marknader med bättre genomsnittlig kvalitet och service. Slutligen visar resultaten att apoteken gått mot färre anställda per apotek med i genomsnitt kortare erfarenhet.

Rapporten slår fast att centrala konkurrensfaktorer på apoteksmarknaden är öppettider, geografiskt läge, sortiment och priser på receptfria läkemedel, direktexpediering av receptbelagda läkemedel, samt kvalitet och service. Olika former av produktdifferentiering används således för att särskilja sitt kunderbjudande och på så sätt minska graden av konkurrens med andra apotek. Att apotek tillhör olika kedjor är betydelsefullt för graden av konkurrens mellan apotek. Apotek som tillhör olika kedjor konkurrerar med varandra och apotek som tillhör samma kedja kan dra nytta av skalfördelar och gemensamma funktioner. Utan att gå in på orsakssamband antyder resultaten att de konkurrensprocesser som råder på marknaden följer nationalekonomisk teori.

Tveklöst kvarstår öppna frågor och mer forskning krävs för att skaffa en djupare förståelse för apoteksmarknadens funktionssätt. Detta innefattar, i linje med denna rapport och tidigare studier, framförallt förekomsten av och nivån på kostnader för att bedriva apoteksverksamhet, vilka bestämmer marknadsstrukturen, tillgängligheten och graden av konkurrens. Glesbygdsstödets konsekvenser och e-handelns kraftfulla expansion på senare år är andra spörsmål i behov av mer kunskap och forskning.