Hur påverkar regulatoriska sandlådor konkurrensen?

Under de senaste decennierna har vi bevittnat en stark teknologisk utveckling inom IKT-området och under senare år inom AI-området. Trots detta har produktivitetsutvecklingen i OECD-länderna under de senaste decennierna inte tagit fart. En förklaring till detta är en försämrad företags- och kommersialiseringsdynamik. Regleringsmyndigheter i många OECD-länder har därför experimenterat med nya regleringsmodeller för kommersialisering av ny teknik och affärsmodeller. Den mest framträdande konstruktionen benämns ”regulatorisk sandlåda”. Regulatoriska sandlådor lanserades först av Financial Conduct Authority (FCA) i Storbritannien i syfte att reglera innovativa företag verksamma inom finansteknik (fintech). Sedan FCA:s lansering år 2016 har mer än 50 jurisdiktioner följt efter.

Regulatoriska sandlådor är en juridisk konstruktion som tillåter företag att erbjuda produkter eller tjänster under en begränsad tid till ett begränsat antal kunder i en modifierad regleringsmiljö. Denna modifierade regleringsmiljö möjliggör för dessa företag att testa en produkt eller tjänst innan den erbjuds till en bredare publik. Samtidigt som regulatoriska sandlådor kan stimulera företagsutveckling och kommersialisering av innovationer finns det en risk för att de kan hämma konkurrensen. Då företagen i den regulatoriska sandlådan får olika regulatoriska fördelar kan det leda till att dessa företag på sikt tillskansar sig en dominerande ställning på framtida marknader. Vidare, då företagen som deltar i den regulatoriska sandlådan interagerar med varandra, finns det en risk att denna interaktion kan leda till annan, konkurrenshämmande, samverkan. Syftet med denna rapport är därför att ge en översikt över den konkurrensekonomiska forskning som studerar sambandet mellan införandet av regulatoriska sandlådor och produktmarknadskonkurrens.

Forskningslitteraturen som undersöker sambandet mellan införandet av regulatoriska sandlådor och produktmarknadskonkurrens pekar på att det kan finnas konkurrenshämmande effekter av införandet av regulatoriska sandlådor i näringslivet. Deltagande i en regulatorisk sandlåda är förknippat med fördelar i form av minskade regelkrav, råd och informell information från regleringsmyndigheten osv. Exempelvis kan deltagandet i en regulatorisk sandlåda uppfattas som ett godkännande av deras nya teknik eller affärsidé. Denna finansiella fördel kan i princip leda till en dominerande ställning på en framväxande marknad. Det finns även en risk att företagen som deltar i en regulatorisk sandlåda kan inleda samarbete på områden som inte rör FoU och att ökat informationsutbyte mellan företagen kan öka risken för prissamarbete. Deltagande företag kan även tänkas påverka regleringsmyndigheten så att regleringar förändras och konkurrensbarriärer mot andra företag byggs upp.

Samtidigt är det troligt att regulatoriska sandlådor kan förbättra konkurrensen och särskilt om de deltagande företagen är unga (och små) företag som inte har en dominerande ställning på produktmarknaden. I dessa fall kan regulatoriska sandlådor underlätta inträdet för unga, små företag med ny teknik, varor eller tjänster, som ökar konkurrensen på produktmarknaden. Vidare kan regulatoriska sandlådor öka förekomsten av innovation för inträde och uppköp då unga innovativa företag bättre kan stå emot etablerade företags försök till tidiga uppköp.

Utifrån vår analys bedömer vi att det verkar vara för tidigt att genomföra större förändringar i tillämpningar av konkurrenslagen. Innan sådana förändringar utreds behövs en bättre förståelse för hur mekanismerna bakom införandet av regulatoriska sandlådor kan leda till en långsiktig och stabil försämring av konkurrensen på en marknad. Samtidigt verkar det motiverat att konkurrensmyndigheterna är vaksamma i fall där företag med en dominerande ställning, eller där ett flertal företag som verkar på samma produktmarknad, ingår i en regulatorisk sandlåda. Att deltagande i den regulatoriska sandlådan ger upphov till olika fördelar sätter också ljuset på hur urvalsprocessen till de regulatoriska sandlådorna går till. Vilka kriterier använder regleringsmyndigheten för att välja ut lämpliga företag? Det är i detta perspektiv viktigt att konkurrensen kring deltagande inte utesluter vissa företag på oskäliga grunder. Vidare ter sig det viktigt att regleringsmyndigheten arbetar med att informera om förekomsten av olika regulatoriska sandlådor och att denna information når alla berörda företag.