Konkurrensen på den nordiska elmarknaden

Elmarknaden är känslig för utnyttjande av marknadsmakt varvid producenter ökar elpriset i vinstsyfte. Företag kan ta högre priser utan att förlora särskilt mycket försäljning då efterfrågan på el är okänslig för prisändringar. Vissa företag har stora möjligheter att påverka priset eftersom de äger betydande delar av produktionen. Dessutom förstärks marknadsmakten av flaskhalsar i elnätet som ibland skapar lokala marknader. Politiska och juridiska etableringshinder bidrar till att upprätthålla företagens marknadsmakt på lång sikt.

Denna rapport utvärderar forskningen om marknadsmakt på den nordiska elmarknaden i ljus av följande frågor: Hur väl fungerar konkurrensen på elmarknaden? Vilken relevans har tidigare forskning för att förstå situationen på elmarknaden idag? Vilka studier vore särskilt viktiga för att öka vår kunskap om elmarknaden? Vilka data behövs i så fall? Dessa frågor är särskilt angelägna givet de rekordhöga elpriserna som uppstod under energikrisen 2022. Utnyttjande av marknadsmakt skulle ha lagt ytterligare sten till bördan för konsumenterna som redan betalade rekordpriser till följd av de förhöjda kostnaderna för elproduktion.

På en elmarknad med fullständig konkurrens täcker priset den rörliga kostnaden för att producera den marginella enheten el som konsumeras, och det finns ingen billigare produktion att tillgå. Ingen el säljs till överpris och ingen el produceras med förlust. Ofullständig konkurrens innebär att elen säljs dyrare än den lägsta kostnaden för att producera den. Det grundläggande problemet med att mäta konkurrensen är att utomstående sällan känner till denna kostnad. För att undersöka frågan måste man i stället skatta hur faktorer som mäter drivkrafterna att utöva marknadsmakt inverkar på hur företagen beter sig på marknaden.

De redovisade studierna använder olika metoder för att undersöka konkurrensen på den nordiska elmarknaden. En studie skattar att företag med marknadsmakt säljer mindre el när värdet av att hålla tillbaka produktion är större. En annan dokumenterar att produktionen med vattenkraft i vissa fall sjunker från en dag till den nästa även om priset för leverans följande dag är högre än dagens elpris. En tredje visar att ägarnas vinster skulle ha varit lägre om deras kärnkraftsproduktion varit högre. Även om vissa resultat är mer tillförlitliga än andra, förkastar alla studierna hypotesen om att fullständig konkurrens råder. De ekonomiska effekterna tycks dock ha varit små i den mån studierna har estimerat graden av konkurrens. Prisökningarna uppskattas i regel till fyra procent eller lägre.

Drivkrafterna att utöva marknadsmakt har sannolikt ändrats till följd av utvecklingen på elmarknaden. Under energikrisen uppstod situationer med lokal elbrist i en omfattning som man aldrig sett förut. I sådana fall kan företag tjäna särskilt stora belopp på att höja elpriset. Studierna av konkurrensen på elmarknaden har använt data från perioder med låga priser och en relativ liten risk för elbrist. Därför kan man inte utan vidare använda tidigare resultat för att beräkna konsekvenserna av marknadsmakt under energikrisen. Strukturella ändringar av elmarknaden torde också ha påverkat värdet av att utnyttja marknadsmakt. Till exempel innebar tyska statens övertagande av det finska elbolaget Fortums ägarandelar i det svenska elbolaget Sydkraft att samägandet av kärnkraften minskade med förment positiva effekter på konkurrensen. Den ökande andelen av väderberoende elproduktion har ökat pris- och volymrisken på elmarknaden och försvårat att planera elförsörjningen i förväg. Trots deras ökande betydelse för en välfungerande elförsörjning, är många delar av elmarknaden nästan outforskade utifrån ett konkurrensperspektiv. Detta gäller terminsmarknaden som är grundläggande för pris- och volymsäkring på marknader med hög risk. Andra exempel är marknaderna för kortsiktig balansering av elsystemet.

En utmaning med att studera konkurrensen på den nordiska elmarknaden har varit att detaljerade data inte gjorts tillgängliga för utomstående. Elbörsen Nord Pool har till exempel inte medgivit tillgång till annat än aggregerade budgivningsdata. Inte heller de omfattande data som den europeiska energibyrån ACER samlar in är allmänt tillgängliga i forskningssyfte.

Fördjupad forskning förutsätter tillgång till bättre data. För att skatta betydelsen av elbrist och flaskhalsar i elnätet för konkurrensen på lokal nivå behöver man information om budgivningen för individuella företag inom enskilda elområden. Data över företagens terminskontrakt är nödvändiga för att utvärdera de finansiella marknaderna. Budgivningsdata från marknaderna för balanskraft behövs för att undersöka konkurrensen på dessa marknader. Forskning från elmarknader i Europa och på annat håll visar vad man kan åstadkomma med
detaljerade högkvalitativa data. Dessa studier har dokumenterat hur företag utnyttjar marknadsmakt på sätt som man inte kan fånga upp med sådana data över den nordiska elmarknaden som för nuvarande är tillgängliga.