Kraftiga prisökningar – konkurrens i kristider

Utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv kan prisökningar reflektera ett opportunistiskt beteende från företag som utnyttjar en kris för att exploatera sina kunder. Samtidigt signalerar kraftiga prisökningar till producenter och distributörer att öka tillgången. Detta stimulerar normalt sett marknadsinträde vilket är ett önskvärt inslag på en väl fungerande marknad. På så sätt kan konkurrensen motverka kraftiga prisökningar även i kristider.

Vilket genomslag en kris får på priserna påverkas av hur konkurrensförhållandena såg ut på marknaden innan krisen, men även av hur krisen slår på dessa förhållanden. För att avgöra om det offentliga bör ingripa vid kraftiga prisökningar under en kris är det därför viktigt att förstå vad det är som driver priserna och vilka möjligheter marknadsaktörer har (eller inte har) att genom konkurrens motverka prisökningarna.

Konkurrensverket har tillsynsansvar för konkurrenslagen som enligt 2 kap. 7 § förbjuder företag att missbruka en dominerande ställning genom att direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser. Förbudsregeln inbegriper överprissättning av ett dominerande företag vilket innebär att dominanten tillämpar ett alltför högt pris som inte står i något rimligt förhållande till den levererade varans eller tjänstens ekonomiska värde.

Konkurrensverket har alltså ett ansvar för att övervaka att företag med en dominerande ställning inte exploaterar sina kunder genom överprissättning. Detta förbud gäller både i kristider och under normala förhållanden. Konkurrensverket har därför en viktig roll i att tillförsäkra att kraftiga prisökningar under kristider inte drivs av sådana exploaterande beteenden.

Konkurrensverkets slutsatser är att det som en utgångspunkt är viktigt att företagen är fria att anpassa sina produktionsbeslut till krisen. När marknaden kännetecknas av en väl fungerande konkurrens säkerställer det att prisökningarna är tillfälliga och övergående. Om konkurrensen inte fungerar till följd av krisen kan det emellertid finnas skäl för Konkurrens-verket att ingripa mot dominerande företags överpriser. Detta gäller särskilt på marknader som, även tillfälligt, kännetecknas av betydande hinder för expansion och inträde.

I en extraordinär kris som vid händelse av krig finns särskilda krisberedskapsförfattningar avseende prisreglering och ransonering, som tar sikte på landets försörjning.
I det fall det offentliga under kristider överväger andra initiativ bör dessa stå i rimlig proportion till de marknadsstörningar åtgärderna riskerar medföra.