Stigande matpriser – vart tar pengarna vägen?

I den här studien har vi studerat den genomsnittliga prisökningen för sju varugrupper under perioden januari 2021 till april 2023. Vår övergripande och sammanfattande slutsats är att dagligvaruhandelsaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna.

Den här rapporten är en del av genomlysningen av livsmedelsbranschen. Slutsatserna finns samlade i rapporten Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024.

Sammanfattning

Har priserna ökat mer än kostnaderna? I juni 2023 gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att analysera konkurrenssituationen inom livsmedelskedjan och hur konsumentpriserna har utvecklats i förhållande till kostnadsutvecklingen i bland annat dagligvaruhandeln.

Inflationen på livsmedel var under en längre tid måttlig, men i februari 2022 inleddes en serie historiskt snabba prisökningar på jordbruksprodukter i konsumentledet. En analys av prisökningarna visade dock att priserna i tidigare led i livsmedelskedjan började stiga ett år tidigare, redan i januari 2021.

Under den här perioden var prisökningarna mindre och dagligvaruhandeln behöll sina marginaler i kronor. Den totala prisökningen blev därför inte så stor. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 höjdes leverantörernas priser med mer än vad som kan förklaras av ökade kostnader på insatsvaror, och dagligvaruhandeln höjde vidare mer än vad som kan motiveras av ökade priser från leverantörerna. Dessa två effekter ledde tillsammans till mycket höga prisökningar i konsumentledet.

I den här studien har Konkurrensverket studerat den genomsnittliga prisökningen för sju varugrupper under perioden januari 2021 till april 2023. Kulmen på prisökningarna nåddes i mars 2023. Därefter har priserna legat kvar på en hög nivå. Som framgår av tabell 1 skedde de största prisökningarna i leverantörsledet, men dagligvaruhandeln bidrog också till prisökningarna. Priser exklusive mervärdesskatt.

Tabell 1 Prisökning för utvalda varugrupper perioden januari 2021 till april 2023, kronor per kilo eller liter exklusive moms
Varugrupp	Ökning av leverantörspriset per enhet	Ökning av konsumentpriset per enhet
Matlagningssmör	28	36
Bröd	14	16
Ägg	4	14
Kyckling	26	39
Matolja	17	25
Potatis	1,5	3
Ost	34	48

Priset på matlagningssmör gick således upp med, i genomsnitt, 36 kronor exklusive mervärdesskatt i butik per enhet. Av denna prisökning beror 28 kronor på prisökningar från leverantörsledet. Priset på kyckling gick upp med 39 kronor per enhet i butik. Här kan Konkurrensverket se att leverantörens pris ökade med 26 kronor i genomsnitt. Sammantaget visar den här studien att runt 70 procent av de totala prisökningarna skedde i leverantörsledet och cirka 30 procent av prisökningarna skedde i dagligvaruhandeln.

Det finns flera bakomliggande orsaker till de stora prisökningarna i produktions- och handelsleden. Bland dessa märks främst Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, som skapade flera faktiska bristsituationer samt oro och spekulationer om kommande bristsituationer. Både de faktiska bristerna och spekulationerna om kommande brister uppstod på viktiga och centrala insatsvaror för livsmedelsproduktionen såsom spannmål, djurfoder, gödsel och solrosolja.

Frågan är inte om dessa bakomliggande faktorer orsakade prisökningar på livsmedel, utan snarare hur mycket och hur länge. När priset på insatsvaror i ett led ökar kommer det att leda till prisökningar i nästa led, givet att det inte finns några obalanser i maktförhållanden mellan de olika leden som försvårar överföringar av kostnader. Vid väl fungerande konkurrens kommer därför alla aktörer i en produktions- och handelskedja att kunna kompensera sig för dessa prisökningar i kronor, men den procentuella vinsten kommer att minska i de efterföljande leden. Med andra ord, efterföljande led kommer att kunna kompensera sig för prisökningar, men vinstmarginalen kommer bli lägre.

Men, om alla eller flera aktörer i en värdekedja kan behålla sina procentuella vinstmarginaler uppstår en sorts ”ränta-på ränta-effekt” där ett leds vinstmarginal multipliceras med nästa leds vinstmarginal. Detta, som i nationalekonomisk teori benämns dubbelmarginalisering, gör att små prisökningar på insatsvaror får stora priseffekter längre fram i konsumentledet.

Om det däremot bara är möjligt för vissa aktörer att behålla en given vinstmarginal, trots att inköpskostnaderna blir högre, finns det anledning att anta att dessa aktörer har en relativt större marknadsmakt vis-a-vis tidigare led.

I analysen har Konkurrensverket kunnat se hur priserna på viktiga råvaror steg under 2021 för att sedan falla tillbaka under 2023. Dessa prisökningar kunde föras över till producentledet, det vill säga de tillverkande livsmedelsföretagen, och därefter vidare till dagligvaruhandeln (med viss fördröjning). Detta gäller i genomsnitt för alla de varugrupper som studerats.

Konkurrensverkets uppdrag har varit att analysera prisutvecklingen i dagligvaruhandeln och utreda om priserna i dagligvaruhandeln ökat mer än vad som motiveras av kostnadsökningarna, det vill säga vad varorna ökat i inköpspris.

I den här studien framgår det att dagligvaruhandelns bruttovinstmarginaler inte minskat under den tid då priserna ökade som mest. Det ger ett starkt stöd för att dagligvaruhandeln ökade sina priser med mer än vad som motiverats av högre priser på insatsvaror. I exemplet med matlagningssmör går det att se att leverantörens pris till dagligvaruhandeln gick upp med 28 kronor. Då borde priset ökat med 28 kronor i dagligvaruhandeln. Men Konkurrensverkets analys visar att priset ökade med 36 kronor i dagligvaruhandeln. Dagligvaruhandeln kunde således först öka priset med leverantörens prisökning, därefter lägga till sin egen vinstprocent på prisökningen.

Analysen finner därför att omvärldsfaktorer endast kan förklara en del av de faktiska prisökningar som skett i dagligvaruhandeln. Snarare har de kostnadsökningar som uppstått i producentledet kunnat överföras till dagligvaruhandeln, som i sin tur har kunnat överföra dem i procent till konsumenterna. Denna ”ränta-på-ränta-effekt”, att dagligvaruhandeln först kunnat föra över producenternas pris till konsumenterna och vidare kunnat försvara sina bruttovinstmarginaler har lett till omfattande ökningar av det pris som konsumenterna mött i butik och dagligvaruhandelns marginaler i kronor.

Konkurrensverkets bedömning är att dessa effekter i konsumentledet – att priserna ökat mer än vad som kan motiveras av ökade kostnader i produktionsledet – inte hade uppstått om konkurrensen varit bättre i dagligvaruhandeln.

De flesta av de bristsituationer som uppstod i samband med Rysslands invasion av Ukraina har lösts. Kriget pågår alltjämt, men olika investeringar och import från andra länder har gjort att beroendet av insatsvaror från Ryssland har upphört. Detta har lett till att priserna på dessa insatsvaror minskat, vilket är ett tecken på väl fungerande konkurrens. De snabba prisökningarna och de snabba prisminskningarna, till följd av investeringar och inträde av nya aktörer, visar att marknadsdynamiken i detta led fungerar väl.

Konkurrensverket kan dock notera att trots att dessa bristsituationer lösts och att priserna för insatsvaror minskat är konsumentpriserna i dagligvaruhandeln fortsatt höga. Konkurrensverkets bedömning är därför att marknadsdynamiken i senare led fungerar sämre. En välfungerande marknadsdynamik löser snabbt problem med brist som skapas av kriser som Rysslands invasion av Ukraina, men som Konkurrensverket observerat är matpriserna i Sverige fortsatt höga två år efter att dessa bristsituationer har lösts.

Inflationen har fungerat som ett förstoringsglas som visat konsekvenserna av dubbelmarginalisering (”ränta-på-ränta-effekter”) och strategisk prissättning av aktörer med betydande marknadsmakt i livsmedelskedjan. Den har gjort redan existerande konkurrensproblem mer synliga.

Konkurrensverkets övergripande och sammanfattande slutsats är att dagligvaruhandelsaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna i kronor genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna. I praktiken innebär det att för vissa varor är dagligvaruhandelns ökade påslag större än vad som kan motiveras av ökningen i inköpskostnader.