Transparenslagen

Syftet med lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., även kallad transparenslagen, är att ge EU-kommissionen insyn i de finansiella förbindelserna mellan det allmänna och offentliga företag samt även i vissa företags ekonomiska verksamhet.

Den insyn som transparenslagen ger är i första hand avsedd att underlätta EU-kommissionens tillsyn av EU:s konkurrensregler i allmänhet och statsstödsreglerna i synnerhet. EU:s regler för statsstöd regleras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och innebär att det allmänna (stat, kommun och regioner), med vissa undantag, inte får lämna stöd om det inte i förhand har godkänts av EU-kommissionen. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids.

För att EU-kommissionen ska kunna utöva tillsyn behöver kommissionen kunna få insyn i de finansiella förbindelserna mellan det allmänna och offentliga företag. Med offentligt företag menas ett företag som det allmänna direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över genom ägarskap, på grund av finansiell medverkan eller genom de regler som gäller för företaget.

Transparenslagen ställer krav på att det berörda företaget ur sin redovisning kan särskilja verksamheten i upp till tre olika delar och att företaget redovisar överföringar av medel, oavsett i vilken form de sker, mellan dessa tre delar.

Den del av verksamheten som utgör verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur (företagsverksamheten) ska först kunna avskiljas från den icke-ekonomiska verksamheten, som exempelvis kan bestå av myndighetsutövning. Därefter kan företagsverksamheten, om aktuellt, behöva delas in ytterligare i en konkurrensskyddad respektive en konkurrensutsatt del.

Överföringar från den icke-ekonomiska verksamheten till den del som utgör företagsverksamhet, liksom andra finansiella förbindelser mellan det allmänna och företaget, ska redovisas i den så kallade öppna redovisningen.

Överföringar mellan den konkurrensskyddade och den konkurrensutsatta företagsverksamheten ska redovisas i den så kallade separata redovisningen.

Bild: Öppen respektive separat redovisning

Avseende företagsverksamheten ställer transparenslagen upp två huvudsakliga redovisningskrav.

1. För det första ska ett offentligt företag redovisa sina finansiella förbindelser med det allmänna (dvs. stat, kommun och region) så att det tydligt framgår vilka offentliga medel som företaget fått direkt eller indirekt, via andra offentliga företag eller finansiella institut, samt hur medlen har använts (öppen redovisning).
2. För det andra ska en särskild ekonomisk redovisning (separat redovisning) upprättas för företag som har beviljats exklusiva eller särskilda rättigheter eller annan särställning, allt under förutsättning att företaget även bedriver annan ekonomisk verksamhet. Det innebär att företag som bedriver, å ena sidan, konkurrensskyddad verksamhet och, å andra sidan, konkurrensutsatt verksamhet, ska särredovisa intäkter och kostnader för de båda områdena.

Skyldigheten till separat redovisning enligt transparenslagen gäller inte heller för företag som redan omfattas av särskilda bestämmelser om separat redovisning av motsvarande slag med EU-rättslig grund, som till exempel reglerna om särredovisning av elnätsverksamhet i ellagen (1997:857).

I den öppna redovisningen ska det särskilt framgå finansiella förbindelser som avser kapitaltillskott, förlustbidrag, amorteringsfria eller på annat sätt förmånliga lån, gynnande genom avstående från vinst, fordran eller normal avkastning på offentliga medel samt ersättningar för ekonomiska ålägganden från det allmänna.

Av förarbetena till transparenslagen framgår att bestämmelsen i 3 § transparenslagen innebär en skyldighet för ett offentligt företag att redovisa i princip alla sina finansiella mellanhavanden med det allmänna på ett öppet sätt. Bestämmelsen anger att det av redovisningen ska framgå vilka offentliga medel som mottagits och hur dessa har använts.

Förarbetena anger också att den redovisning som upprättas av offentliga företag enligt ordinarie redovisningsregler i många fall sannolikt kan räcka även för att tillgodose transparenslagens bestämmelser om öppen redovisning. Det avgörande är om företagets ordinarie redovisning i efterhand skulle kunna ligga till grund för kommissionens prövning enligt statsstödsreglerna. Om den ordinarie redovisningen inte är tillräcklig måste information i form av särskilda förteckningar, specifikationer eller liknande material sammanställas vid sidan av den ordinarie bokföringen. Det finns dock inte någon skyldighet för företaget att ta in den informationen i en årsredovisning eller på annat sätt göra informationen tillgänglig för allmänheten.

Det finns två huvudsakliga kategorier av företag som inte omfattas av transparenslagens tillämpningsområde: de företag som inte når upp till omsättningströskeln och de företag som undantas på grund av samhandelsundantaget.

I transparenslagen är omsättningströskeln fastställd till 40 miljoner euro. Det innebär att företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de föregående två åren understiger 40 miljoner euro inte omfattas av transparenslagen.

Samhandelsundantaget innebär att företag som erbjuder tjänster som inte kan påverka handeln med andra EES-länder, det så kallade samhandelsundantaget, inte omfattas av transparenslagen.

Samhandelsundantagets tillämpningsområde får som utgångspunkt anses vara begränsat med hänsyn till den extensiva tolkning som samhandelskriteriet har getts i EU:s konkurrensrätt.

Det ställs med andra ord inte så höga krav för att samhandeln ska anses kunna påverkas. Samhandelsundantaget ska därmed tillämpas restriktivt.

Samtliga företag som omfattas av reglerna ska årligen låta sin revisor granska om en öppen och separat redovisning har utförts i enlighet med bestämmelserna i transparenslagen.

Revisorn ska upprätta en rapport över granskningen. Rapporten ska lämnas till stämman och styrelsen eller motsvarande lednings- och förvaltningsorgan på samma sätt och inom samma tid som föreskrivs för revisionsberättelsen enligt gällande revisionsförfattning för företaget.

När det gäller omfattningen av skyldigheten enligt 7 § transparenslagen ansågs det vid genomförandet av transparensdirektivet att det var lämpligt att både den öppna redovisningen och den separata redovisningen blev föremål för den löpande revisorsgranskningen. Granskningen innefattar såväl skyldigheten att upprätta redovisningarna som skyldigheten att upprätta redovisningarna på rätt sätt. Revisorn ska enligt bestämmelsen också upprätta en rapport över granskningen. Rapporten behöver dock inte tas in i revisionsberättelsen. Skyldigheten att granska redovisningarna och utfärda rapporten föreligger även om bolagets verksamhet enkom utgörs av verksamhet som omfattas av den öppna redovisningen.

Även om bestämmelsen i 7 § transparenslagen riktar sig mot ett företags revisor följer det indirekt av bestämmelsen i 11 § i samma lag att företaget har en skyldighet att medverka till att revisorn utför en översiktlig granskning och upprättar en rapport över granskningen.

Konkurrensverket utövar tillsyn över att transparenslagen följs och ska vid behov samla in det redovisningsmaterial som EU-kommissionen efterfrågar och lämna vidare materialet.

Vi kan ålägga ett företag att uppfylla sina skyldigheter enligt transparenslagen. Ett sådant åläggande kan förenas med vite (ett pengabelopp). Våra beslut om åläggande kan överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.

Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna överlämna information till kommissionen eller i övrigt fullgöra sina uppgifter enligt lagen får vi således enligt 11 § transparenslagen ålägga företag bland annat att efterleva bestämmelserna om redovisning, granskning och rapport.

Företagen måste arkivera handlingarna under en viss tid eftersom företagen måste skicka redovisningar som upprättas enligt transparenslagen till oss om vi begär det.

Konkurrensverket ska även årligen lämna en förteckning till EU-kommissionen över de offentliga företag inom tillverkningsindustrin som har en nettoomsättning om mer än 250 miljoner euro det senaste räkenskapsåret.

Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen SFS 2005:590)

Proposition (2004/05:140) Genomförande av transparensdirektivet

Införlivande av transparensdirektivet SOU 2003:48

Kommissionens direktiv om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (2006/111/EG)

Nyhet 28 december 2023: Konkurrensverket avslutar utredning som rör hur kommunala bolag i Göteborg följer transparenslagen

Pressmeddelande 11 juni 2020: Kommunala bolag skyldiga att följa transparenslagen