Vårt fortsatta arbete

De första resultaten publicerades den 27 juni 2023, och arbetet med genomlysningen kommer pågå under hela 2023 och delar av 2024. Resultaten publiceras löpande.

Analysen av äggmarknaden har hjälpt oss att identifiera vissa mönster i hur kostnadskrisen, som uppstått på grund av brist i något led i produktionskedjan, har påverkat konkurrensen i olika marknadssegment och olika led i livsmedelskedjan, och hur flaskhalsar i olika led påverkat vart pengarna tar vägen.

Vi kommer fortsatt att analysera om det är ett generellt mönster att de höga prisökningarna på livsmedel beror på en ökad efterfrågan på relativt billiga varor, vilket har lett till att priserna på dessa produkter har ökat mest. De produkter vi kommer analysera härnäst är bröd, ost, kyckling och matolja, men vi kan komma att granska fler. Vi kommer undersöka i vilken mån ökade bruttomarginaler motiveras av ökade kostnader i livsmedelskedjan. Vi kommer även att analysera hur koncentrationen inom livsmedelsindustrin påverkar konkurrensen och vart pengarna tar vägen.

Utöver de egna analyserna pågår det ett uppdragsforskningsprojekt som ska kartlägga och analysera om prishöjningarna i livsmedelskedjan har påverkat priskonkurrensen. Forskningsuppdraget utförs av forskare vid Institutet för livsmedelsekonomisk analys vid Lunds universitet på uppdrag av Konkurrensverket, och kommer att redovisas under det första kvartalet 2024.

Vi kommer fortsätta utreda hinder för en effektiv konkurrens inom dagligvaruhandeln kopplade till etablering och överlåtelser av butiker, möjligheterna för dagligvarubutiker att konkurrensutsätta grossisterna genom att köpa in varor från specialgrossister eller leverantörer, samt komma med förslag på åtgärder inom dessa områden.

Att berätta offentligt om sina framtida priser och prisstrategier skickar en signal till andra aktörer om vilket pris de kan ta för en vara eller tjänst, och sådan prissignalering riskerar att skada konkurrensen. Vi granskar därför hur företrädare för livsmedelsbranschens aktörer har uttalat sig i media inför och under den tid då livsmedelspriserna stigit och om de uttalanden som gjorts kan vara känsliga ur konkurrenssynpunkt. Vi kommer fortsätta informera om att prissignalering kan leda till sämre konkurrens för att göra branschens aktörer medvetna om detta.

Försäljningen av dagligvarukedjornas egna märkesvaror har ökat under 2023. Vi kommer att titta på vilka effekter utvecklingen av egna märkesvaror har haft på konkurrensen avseende priser, innovation och makt i livsmedelskedjan.

Vi undersöker även om konsumenternas köpbeteende har förändrats under tiden då livsmedelspriserna stigit kraftigt och hur det i så fall påverkar konkurrensen i dagligvaruhandeln. Vi kommer bland annat titta på om konsumenterna blivit mer rörliga, det vill säga om de i större utsträckning är beredda att åka längre till butiker med bra erbjudanden än tidigare. Vi undersöker också om konsumenterna har blivit mer intresserade av låga priser än av kvalitet och märkesvaror.

Vi kan utifrån den genomförda undersökningen av primärproducenterna inte se att det föreligger några större konkurrensproblem mellan aktörerna inom primärproducentledet på ett sätt som har lett till högre konsumentpriser i butik. Detta medför att det för närvarande inte finns anledning att ytterligare granska primärproduktionsledet utifrån det perspektivet.
Däremot påverkas primärproducenterna av konkurrensen i led både uppströms och nedströms. Vad gäller uppströmsledet, det vill säga ledet för insatsvaror, finns det anledning att närmare undersöka de marknader som kännetecknas av få aktörer, exempelvis marknaden för växtskydd.

Det finns också anledning att granska ledet med köpare, det vill säga nedströms, mot bakgrund av att primärproducenterna inte sätter pris gentemot sina större köpare. Vi kommer bland annat granska exklusivitetsavtal och andra avtalsstrukturer som medför att primärproducenterna begränsas exempelvis vad gäller byte av köpare.

I flera av projekten gör vi också en internationell utblick för att inhämta erfarenheter och kunskap, och för att kunna göra jämförelser med andra länder.