Process i domstol – konkurrens

Domstolsprocessen kan starta på olika sätt beroende av om Konkurrensverket fattat ett eget beslut eller om vi eller någon annan lämnat in en ansökan till domstol.

Vi fattar beslut
Vi kan fatta egna beslut när det gäller bland annat konkurrensskadeavgift, utredningsskadeavgift, konstaterande av tidigare överträdelse, företagsförvärv och ålägganden med eller utan vite. De flesta av våra beslut går att överklaga.

I de situationer när vi kan fatta ett eget beslut så måste en part överklaga vårt beslut för att domstolen ska pröva ärendet. Överklagandet ska prövas av domstolen, men den som överklagar ska skicka överklagandet till oss. Om en part överklagar så prövar vi först om vårt beslut ska ändras och annars lämnar vi över ärendet till Patent- och marknadsdomstolen som får pröva överklagandet.

Vi ansöker till domstol
För andra beslut måste vi lämna in en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen om att domstolen ska meddela sitt avgörande. Så är fallet för bland annat beslut om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, gryningsräder, näringsförbud och utdömande av vite. I dessa situationer startar ärendet i domstolen genom vår ansökan.

Ta del av våra ärenden och beslut inom konkurrensområdet

Andra ansöker till domstol
Den som har drabbats av att ett företag har brutit mot konkurrensreglerna kan väcka talan om skadestånd vid Patent- och marknadsdomstolen. I vissa fall kan Konsumentombudsmannen föra talan för de drabbade konsumenternas räkning. Om vi inte beslutar om ett åläggande eller avstår från att lämna in en ansökan till domstol om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet kan det företag som berörs av överträdelsen eller agerandet själv lämna in en ansökan till domstol.

I samtliga dessa situationer startar domstolsprocessen genom företagets eller Konsumentombudsmannens ansökan.

När domstolsprocessen har inletts sker ofta en skriftväxling mellan oss och motparten. Detta sker bland annat för att domstolen ska kunna förbereda ärendet eller målet för avgörande. Skriftväxlingen kan exempelvis gälla processuella frågor, det vill säga själva ordningen för domstolens prövning. Skriftväxlingen kan också handla om materiella frågor, det vill säga omständigheterna som ärendet eller målet gäller.

I vissa fall sker det dock ingen skriftväxling med motparten, vilket exempelvis kan vara fallet när vi ansöker om gryningsräder. Domstolen kan i dessa fall besluta att vi ska få göra en gryningsräd, utan att företaget som beslutet gäller har fått yttra sig. Detta sker exempelvis för att undvika risken att någon förstör bevis.

Utöver den skriftväxling som oftast sker, så kan domstolen även förbereda sitt avgörande i ärendet eller målet genom att hålla muntliga förberedelser med parterna i domstolen. Sådana möten kan hållas för att klargöra parternas yrkanden och grunder och eventuella processuella frågeställningar. Vid mötet kan domstolen och parterna även göra en tidsplan och planera den kommande handläggningen.

När det är dags för domstolen att avgöra ärendet eller målet så håller domstolen ett sammanträde eller en huvudförhandling. Om det är ett sammanträde eller en huvudförhandling beror på vilka regler som gäller för processen: lagen om domstolsärenden (sammanträde) eller rättegångsbalken (huvudförhandling). Exempelvis hanteras våra överklagade beslut om konkurrensskadeavgift enligt lagen om domstolsärenden.

Rättegångsbalken har strikta regler för hur en huvudförhandling ska gå till, medan lagen om domstolsärenden ger domstolen viss flexibilitet för om och i sådana fall hur ett sammanträde ska gå till.

Så här brukar en huvudförhandling eller ett sammanträde gå till:

• Huvudförhandlingen eller sammanträdet inleds med att parterna får framföra sina respektive yrkanden och grunder.
• Därefter får parterna hålla en så kallad sakframställan, där parterna redogör för deras respektive påståenden om omständigheterna i fallet. Samtidigt brukar även eventuell skriftlig bevisning presenteras.
• Sedan är det dags för förhör som hålls av parterna. Den part som har begärt förhöret får börja ställa frågor och sedan håller motparten ett motförhör. Ibland kan även domstolen ställa frågor till förhörspersonen. Förhören spelas in på ljud- och videoupptagning av domstolen.
• Det sista steget i sammanträdet eller huvudförhandlingen är parternas pläderingar. Då får parterna framföra sina argument om varför domstolen ska avgöra ärendet eller målet enligt deras yrkanden.

När domstolen är redo så meddelar den sitt beslut eller sin dom. Detta brukar vanligtvis ske några veckor efter sammanträdet eller huvudförhandlingen, beroende på hur omfattande ärendet eller målet är. Ibland kan domstolen meddela ett tillfälligt beslut, som ska gälla till dess att ärendet eller målet slutligt har avgjorts.

I beslutet eller domen står det även inom vilken tid beslutet eller domen kan överklagas och hur det ska göras.

Den part som har förlorat i Patent- och marknadsdomstolen kan överklaga domen eller beslutet till Patent- och marknadsöverdomstolen. För att ärendet ska prövas igen krävs dock att Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd.

Vid prövningen i Patent- och marknadsöverdomstolen brukar förnyad skriftväxling ske mellan parterna och om det behövs så kan domstolen även hålla muntliga förberedelser.

En huvudförhandling eller ett sammanträde inför Patent- och marknadsöverdomstolen sker på liknande sätt som i underinstansen, Patent- och marknadsdomstolen (se punkt 4 ovan). En skillnad gäller dock eventuella förhör. Utgångspunkten är att dessa inte behöver hållas på nytt, utan Patent- och marknadsöverdomstolen tittar på inspelningarna från underinstansen. Men ibland kan kompletterande eller nya förhör hållas och i sådana fall kallas dessa förhörspersoner till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolen kan tillåta att deras dom eller beslut överklagas till Högsta domstolen om rättsfrågan kan ha betydelse för bedömningar av liknande fall i framtiden. Detta gäller dock inte för beslut om förbud eller åläggande om företagsförvärv.