Betänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag

Fi2024/00826

Konkurrensverket har i uppdrag att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna. Yttrandet avgränsas till sådana aspekter som följer av Konkurrensverkets ansvarsområden. Yttrandet följer den struktur och de rubriker som används i betänkandet.

Konkurrensverket tillstyrker förslagen i avsnittet om en ny lag om subventionsbrott. Förslagen är väl motiverade genom att behovet av lagstiftningen och skäl till den föreslagna utformningen utifrån annan relevant lagstiftning redovisas på ett tydligt sätt. Konkurrensverket instämmer i behovet av lagstiftning som kriminaliserar missbruk av statliga företagsstöd, för att säkerställa likvärdiga förutsättningar för företag.

En viktig aspekt är att förhindra osund konkurrens i samband med offentliga upphandlingar. I sammanhanget kan det därför vara värt att notera vad förslagen innebär för möjligheterna och skyldigheterna att utesluta leverantörer vid offentliga upphandlingar på grund av brott enligt 13 kap. 1 § LOU och motsvarande uteslutningsgrunder i de övriga upphandlingslagarna. Uteslutning vid organiserad brottslighet förutsätter bland annat att brottet ska ha ett maximistraff om minst fyra års fängelse. Med den straffskala som föreslås för subventionsbrott och subventionsmissbruk av normalgraden saknas därmed en av förutsättningarna för att dessa brott ska kunna utgöra grund för uteslutning om brottet avser statliga företagsstöd utan inblandning av EU-medel. Utifrån förslaget kan däremot grovt subventionsbrott och grovt subventionsmissbruk leda till uteslutning om även övriga förutsättningar är uppfyllda. Uteslutning vid bedrägeri tillämpas om bedrägeriet riktar sig mot Europeiska gemenskapens finansiella intressen. Subventionsbrott eller subventionsmissbruk vid EU-stöd omfattas därmed av uteslutning vid bedrägeri oavsett hur allvarligt brottet bedöms vara.

Konkurrensverket instämmer i utredningens bedömning att en underrättelseskyldighet bör införas för statliga företagsstöd som riskerar bli felaktigt utbetalda. Det framstår som ett effektivt verktyg för att bidra till likvärdiga förutsättningar för konkurrerande företag.

Statliga företagsstöd kan vara avgörande för enskilda företags fortsatta verksamhet. Det bör övervägas om en myndighet som lämnar en underrättelse ska kunna få återkoppling om hur ärendet avslutats hos den mottagande myndigheten, för de fall den informationen är relevant för myndighetens stödgivning.