Tidsfönster för lansering av varor i dagligvaruhandeln

Vi har kartlagt hur rekommendationerna om gemensamma tidsfönster för nylansering och sortimentsrevidering inom den svenska dagligvaruhandeln tillämpas och hur berörda aktörer uppfattar att systemet fungerar. Sett i ett större sammanhang kan samordningen kring tidsfönster vara en bidragande faktor till stelheter i marknadsstrukturen inom livsmedelsbranschen.

Den här rapporten är en del av genomlysningen av livsmedelsbranschen. Slutsatserna finns samlade i rapporten Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024.

Sammanfattning

Inom ramen för Konkurrensverkets regeringsuppdrag gällande en genomlysning av livsmedelsbranschen, har vi kartlagt hur rekommendationerna om gemensamma tidsfönster för nylansering och sortimentsrevidering inom den svenska dagligvaruhandeln tillämpas och hur berörda aktörer uppfattar att systemet fungerar. Rekommendationerna för tidsfönstren tas fram inom ramen för ECR Sverige, som är ett samarbete mellan Dagligvaruleverantörerna och Svensk Dagligvaruhandel. Samarbetet om tidsfönster involverar ett stort antal av dagligvarubranschens aktörer och har direkt inverkan på den centrala konkurrensparametern sortiment.

Samarbeten mellan företag kan i vissa fall leda till att konkurrensen helt eller delvis sätts ur spel, vilket kan leda till exempelvis högre priser och sämre produktutbud för konsumenterna, och kan då även vara otillåtet enligt konkurrenslagen. Den aktuella kartläggningen har inte skett i syfte att utreda om samarbetet är förenligt med konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande avtal. Fokus har legat på samarbetets övergripande inverkan på konkurrensstrukturen och konkurrensförhållandena på marknaden.

Underlaget för Konkurrensverkets kartläggning utgörs framför allt av uppgifter som inhämtats från aktörer i dagligvarubranschen, närmare bestämt leverantörer, dagligvaruaktörer, fristående butiker och branschorganisationer. Informationen har inhämtats bland annat genom en enkätundersökning och intervjuer. Konkurrensverket har även kontaktat andra europeiska konkurrensmyndigheter för att ställa frågor om förekomsten av tidsfönstersamarbete i dagligvarubranschen i dessa länder.

Tidsfönsterrekommendationerna innefattar ett samordnat tidschema med administrativa rutiner för en rad produktgrupper. I tidsschemat anges exempelvis hur många veckor före planerad nylansering eller revidering av en produkt som en leverantör ska skicka artikelinformation till dagligvaruhandeln, tidpunkt då dagligvaruhandeln ska lämna listningsbesked till leverantör och tidpunkt då komplett och kvalitetssäkrad artikelinformation ska vara klar. Inga tidsfönster finns i juni, juli eller december.

Konkurrensverket kan konstatera att en stor del av den svenska dagligvaruhandelns sortiment omfattas av rekommendationerna om tidsfönster samt att följsamheten till rekommendationerna är hög. Det har framförts att rekommendationerna har fördelar bland annat genom ett bättre utnyttjande av resurser inom dagligvarubranschen. De flesta aktörer i dagligvarubranschen är på det hela taget nöjda med tidsfönstersystemet även om ett antal leverantörer önskar fler tidsfönster per år.

Även vissa butiker har framfört önskemål om fler tidsfönster. Det faktum att de samverkande aktörerna är nöjda med systemet behöver dock inte i sig innebära att det utifrån andra aspekter är positivt för konkurrensen.

Såvitt framkommit, är systemet med gemensamma tidsfönster för lansering och sortimentsrevidering i dagligvarubranschen en svensk företeelse. Ingen av de europeiska konkurrensmyndigheter som besvarat Konkurrensverkets frågor har bekräftat kännedom om ett sådant system i sina respektive länder.

Kartläggningen visar att samarbetet kring tidsfönster har inslag som kan vara problematiska ur ett konkurrensperspektiv eftersom marknadens olika aktörer, inklusive företag som är konkurrenter i leverantörsledet eller i handelsledet, inte fattar självständiga beslut om när och hur ofta nya produkter ska lanseras i butik under året. På så sätt begränsas deras möjlighet att agera oberoende av varandra, vilket i många fall är en viktig förutsättning för effektiv konkurrens. Utan samarbetet skulle det sannolikt också finnas starkare incitament hos respektive aktör att självständigt effektivisera lanseringsprocessen.

Vissa konkurrensproblem som berörs i kartläggningen relaterar till eller förstärks av själva strukturen i dagligvarubranschen, där i huvudsak tre stora dagligvaruaktörer med integrerade inköps-/grossistfunktioner verkar. Sett i ett större sammanhang kan samordningen kring tidsfönster vara en bidragande faktor till stelheter i marknadsstrukturen inom livsmedelsbranschen.